En dag i solen.

Jag gillar den här trenden med att solen skiner de lediga dagarna. Hittills har den här hösten varit fantastisk, inte minst de senaste dagarna med sommartemperaturer på över tjugo grader.
Jag och Lova var lediga idag så vi har hängt på öppnis, varit hos gammelmormor och i lekparken. Däremellan har vi ätit och busat och pussats och Lova har diskat ett par gånger. Det vill säga blött ner hela köket som jag sedan fått torka, vilket resulterade i ett renare kök. Win-win.
Kameran fick följa med ut idag också. Alltså är det jag som tagit bilderna den här gången.

Jag ska jobba i helgen, men börjar inte förrän imorgon eftermiddag. Vi får en nästan-lördag och funderar på att hitta på lite skojiga saker.

Karusell.

Mina tråkigaste vuxenpoäng.

Två och en halv timmar av mitt liv. Två och en halv timmar. Jag trodde jag skulle somna, dö och avlida arton gånger.

Gissa vad jag gjort idag?

Föräldramöte.

Två och en halv timmar. Där pedagogerna berättade lite för utförligt och monotont om deras planer för verksamheten den närmaste tiden. Där pedagogerna pratade pedagogik som om det vore raketforskning. Saker som jag helt utan deras högskolekompetens också vet om - bara genom att observera barnen och använda lite sunt förnuft.

Jag hade hoppats att vi föräldrar skulle få vara mer delaktiga i mötet, men vi gavs inte tillfälle att säga ett knyst. Eller när vi väl skulle kunna komma till tals var alla så trötta så jag tror ingen vågade dra igång en diskussion. Jag som hade velat prata om genuspedagogik och om förhållningssätt till mat med mera.

Jag antar att jag får engagera mig extra mycket i föräldranätverket eller vad det nu skulle kallas.

Det var banne mig de tristaste vuxenpoängen jag fått. Och många var dem också.

Vuxenliv, föräldraliv, barn och genus.

Idag har vi båda haft en ledig dag, samtidigt. Fantastiskt! Jag skulle ha jobbat kväll, men bad om att få ta ut lite komptid, vilket jag har rätt mycket av. Fick det beviljat och vips så blev vi båda lediga.

Så vad gör då ett par hårt arbetande föräldrar på sin lediga dag? Jo, de åker till CityGross och handlar förnödenheter för en halv evighet och ett världskrig framåt. De imponerar på två kassakillar genom att checka ut med den exakta summan av 2000 kr.

Vidare handlar föräldrarna kläder till hela familjen, mest av behov men även lite i överflöd.

Och åker sedan hem och storstädar varje kvadrat i linoleumheaven.

Därefter kommer barnvakterna, mormor och morfar, som tar hand om det relativt åsidosatta barnet som mest fått hänga med och gilla läget under dagen. (Nej ring inte soc snälla ni. Hon har både fått rena blöjor, kläder, mat, bad och lek idag).

När barnvakterna bjudit på gofika och vi på kaffet till så gick vi den långa promenaden till huset mitt emot och lyssnade på en föreläsning med Kristina Henkel som skrivit boken Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två. Jag har länge velat läsa boken men inte riktigt vågat, med rädsla för en massa bajsnödigt radikalfeministiskt låtsasgenus som bara förbjuder tjejer från att ha prinsessaklänningar och tvingar pojkar att klä sig i rosa. Efter att ha hört Kristina Henkel prata tänker jag läsa boken, för det hon förmedlar är precis det där obajsnödiga genustänket som skapar mångfald - precis det som jag tänker och tycker. Det handlar inte om att plocka bort, eller göra tvärtom, utan bara att ge fler valmöjligheter och nya tankesätt. iLike.

Hur shoppar då två ytterst genusmedvetna föräldrar?
Jo, ungefär så här:

Om man håller sig till vitt och svart så blir det väldigt könsneutralt. 

Och för att piffa till det så är multifärgade plagg bra, då garderar man sig rejält liksom.

Reflexväst är bra, man vill ju att barnet ska bli sett.

Och till Pytteplutt blev det en könsneutral kreation i könsneutralt denimtyg, 

men för att folk inte ska missa att det är en pojke så köpte vi strumpor i klassiska pojkfärger.

Jag kommer nog blogga mer om vårt tankesätt kring hur vi väljer kläder, i ett annat blogginlägg. Lite mer seriöst och mindre sarkastiskt än ovanstående.

Undrar om någon mer kommer springa på genusföreläsning imorgon, nu när jag bloggat om det.

Kärlek till Rolford.

Vad är det med bilbesiktningar egentligen? Jag hatar det, det är lite som att åka för att få en dom eller något. Blir lite nervös under hela dagen och tänker mig det värsta.

Fast det fanns ju ingen anledning till oro. Rolford, som gick igenom en megaservice i samband med att vi köpte honom, klarade besiktningen galant. Och för att han var så duktig och skötsam åkte jag till garaget och storstädade ur honom och åkte sen ner till statoil och bjöd på en silvertvätt. Så nu är Rolford ren och fin.

Vi avslutade det hela med att teckna en ny försäkring eftersom den superdealen vi fick när vi köpte bilen, hade gått ut nu efter ett halvår. Vi kollade compricer.se, tecknade försäkring och fick sen ett samtal från Compricer. Förklarade att vi redan hunnit teckna försäkring varpå han bara bekräftade att vi valt rätt, både prismässigt och att det var den bästa bilförsäkringen på marknaden idag. Det känns ju skönt.

Nu ska vi bara köpa nya torkarblad så är bilen redo för hösten.

Och just det, han fick soppa till bredden också.

Lilla Rolford. <3

Ni kan inte få varje dag.

Ni fick tre inlägg på nolltid igår. Ni får hålla till godo med dem ett tag till. Läs igenom en gång till, skriv en kommentar. Eller bara berätta något om dig själv!

(Om det är någon jag vill ställa längst fram i kön för retroaktiv abort så är det gunzilla i hollywoodfruar. Hon och hennes jävla tandkött)

Syskonvagn.

Vi har bestämt oss. Eller jag har kommit överens om. Hur som helst, vi kommer att köpa syskonvagn.
Detaljerna är lite oklara, så som vilken modell och om vi ska köpa nytt eller begagnat. Det beror ju lite på vilka priser vi kan tänkas få betala för en ny förstås. Jag är inte speciellt sugen att pynta många tusenlappar, då användandet kommer vara begränsat.
Vad har ni för tips, folket?
Våra alternativ i dagsläget står mellan dessa:

 Babyjogger City Select.

Babytavel dublin.

Mitt enda krav i nuläget är att bebisen inte ska behöva åka ifrån mig. Sen är det ju en klar fördel om vagnen inte ser ut som skit.

Hade vi haft siosdär femtontusen riksdaler att slänga på en vagn så hade jag lätt valt den här:

Bugaboo donkey.

Smärta och graviditet.

Foglossningen har varit lite bättre idag, men smärtan tär på humöret, energin och tålamodet. Plötsligt känner jag mig inte hundraprocentigt säker på att jag kommer jobba in i det sista. Snart ska jag till mödravårdcentralen igen, och kommer då fråga om råd och hjälp för hur jag ska undvika att det blir sämre. Foglossningsbälte har jag redan, men eftersom jag på jobbet varierar stillasittande kontorsarbete med långa korridorspromenader och patientbesök så kan jag inte ha på mig bältet konstant. Det åker av och på och av och till slut blir det liggande.

Den här graviditeten är definitivt jobbigare. Den förra var i princip en dans på rosor, ända fram till vecka trettiotvå. Då började jag tycka att det var lite jobbigt och vid vecka trettiosex hade jag ledsnat helt.

Jag försöker undvika att lyfta saker i onödan, inte minst Lova. Det är svårt. Det blir allt mer att hon får gå och hålla handen, exempelvis till och från bilen, för jag tar inte med mig vagnen och kånkar på den i onödan. Trist då när Lova inte vill som jag vill och smärtan gör att tålamodet sviktar. Fast jag försöker att inte ta ut det på henne, för det är ju knappast hennes fel.

Barnteater och Lovas första autograf.

Jag och Lova var på barnteater idag och såg Pettson & Findus. Min bror och familj och min svägerskas brors familj var också där. Lova är ju kanske aningens för liten så jag visste inte hur hon skulle reagera, framför allt när det släcktes ner i salongen. Hon satt som ett ljus i morfars (morfar är scenchef på teatern, därav hans ganska självklara närvaro) knä under nästan hela föreställningen som ändå pågick i en timme. Lite myror i brallan blev det när dialogerna var för långa och snabba, men det blev samma reaktion i hela salongen, även bland de lite större barnen.
Föreställningen var helt okej faktiskt och jag ser fram emot att ta med Lova på Mumin som kommer senare i höst.

Efteråt fick alla barnen heja på Pettson & Findus i foajen. Lova tittade på de andra barnen som gick fram till dem med sina nyinköpta affischer och fick autografer och fotograferades. Hon knallade fram till Findus med sin lilla flyer för Muminföreställningen och räckte fram den. Katten Findus tittade lite märkligt på Muminlappen men skrev sin autograf ändå. SötLova. Så kavat. Och orädd, när hon får ta första kontakten.

 På väg till bilen.

 Kusin Vanja får autograf.

 ..Och Lova.

Sötkusinerna hand i hand.

Winnerbäck.

Vi såg "Tack för musiken" med Winnerbäck nyss. Usch vad med minnen den musiken framkallar. Eller känslor i alla fall.

Jag vet inte om det är så positivt. Fast jag gillar hans musik.

Underbar höstdag, svamplockning och foglossning.

Jag och Lova har varit på landet idag tillsammans med mormor och morfar. Vi har ätit slottsstek, njutit av solskenet och plockat svamp.

Nu har jag foglossningen från helvetet och kan nästan inte gå.

Förresten tycker jag det är fantastiskt att helgerna är så fina och soliga. Mig gör det inte något att jobbdagarna regnar bort.

Bordsskick?

Nä, inte direkt.

Ska göra en liten mobiltömning när jag orkar. Då blir det fler filmklipp.

Bättre dag idag.

Igår funderade jag på hur i hela friden jag skulle orka med resten av den här graviditeten. Trött trött trött och less på allt.
Idag har jag fått en massa ny energi och dagen har varit kalas. Jag har jobbat för mig plus halva kollegans jobb då hon är sjuk, och dessutom gjort det på två timmar mindre för att hinna sitta i möte. Ett möte som de flesta inte kom på, men vi som var där fick ju mer att säga till om. Och sluta tidigare.
Hemma har jag hunnit storstäda köket och riva av en snabbstädning i resten av lägenheten. Mina föräldrar har varit här och druckit kaffe och ätit egen medhavd kaka och så fick vi en blomma. Bara så där. :)

Nu väntar jag på att Andreas ska komma hem. Han är ledig i två dagar, vilket för mig innebär att jag inte behöver åka och hämta Lova efter jobbet. Sen jobbar vi om vartannat i några veckor. Hej livet.

Dagens bästa idé.

Som gett mig tid att i lugn och ro typ sanera hela köket.

Irriterad.

En blandning av graviditetshormoner, trötthet och folk gör mig idag rejält irriterad på det mesta.

En rad olika händelser på jobbet, en trött Lova, makens arbetsgivare. Det har nyss varit någon som blivit knivskuren bara ett par hundra meter härifrån, den fjärde händelsen på bara några dagar i närområdet, jag blir irriterad. Jag är irriterad på bostadsmarknaden och lånevillkoren för bostadsköp. Här kan vi inte bo. Jag irriterar mig på folk som ser sig själva som bättre. Jag irriterar mig på kommentarer.

Och dessutom är det ganska precis ett år sedan Lovas farmor var här och ett halvår sedan Lovas farfar var här. Det gör mig irriterad. Det gör mig också ledsen, för Andreas skull.

Avslutade förresten ett samtal med Andreas nyss. Han sa "jag hoppar på bussen nu, så jag är väl hemma i augusti nästa år".  Hej SL liksom.

Tur att han har humor, det lyser ju upp skitdagen i alla fall.

Vad är det som händer?

Vi flyttade från Malmö bland annat för att vi kände att det är en för stökig stad för barn att växa upp i. Och vad händer? I vårt närområde hittades i lördags en 37-årig kvinna mördad, en 25-årig man sköts igår på ljusa eftermiddagen i ett bostadsområde och idag här man hittat två mördade barn.

Var ska man flytta?

Bra hösthelg.

Vi började lördagen med en snabb sväng till vår sedvanliga gamla lördagsloppis. Där inhandlade vi bland annat en extraoverall till Lova. Inte för att vi tänkt det, men det är svårt att motstå en fräsch Polarn o. Pyretvinteroverall för trettiofem kronor.

Senare hängde vi med Fredrik, Emelie och deras lilla Alfons i Hagaparken. Solen strålade, luften var klar och hög och picknicken god. Lova var knäpp och slängde saker på stackars Alfons och lekte istället med främmande barn. Andreas var lyckligast för han fick en burk av Fredriks omtalade baconmarmelad. När vi åkte därifrån fick jag åter igen den där känslan av att vi bor så himla fel, på fel sida av stan. Fast ändå rätt eftersom södra sidan är läskig.

Vi fortsatte direkt till landet efter ett snabbt stopp hemma för att rafsa åt oss lite kläder. Där åt vi god middag och fick som vanligt sovmorgon eftersom barnet får spendera morgonen med mormor och morfar på deras begäran, vilket vi inte är sena med att haka på.

På vägen hem från landet stannade vi vid en barnloppis och fyndade lite smått och gott, bland annat en Bobby car till Lova för tjuogofem pix. Förvisso rätt sliten, men funktionell. För första gången fick vi se Lova glad och strålande över materiella ting. Det blev även en Polarn o Pyret klänning och ett par plagg till pytteplutt som vi inte betalade mer än ett par tior för.

Väl hemma gjorde vi nyponsoppa och äppelmos och lagade söndagsstek med klassiska tillbehör och vi avnjöt middagen tillsammans med bästaste Simon och Helena.

Grym helg, helt enkelt.

Barnmatsrecept.

Vad glad jag är att så många mailar mig och vill ha barnmatsrecepten! Hoppas ni får nytta av dem!

För övrigt har vi haft en tokigt bra helg och ni får nog veta mer om det senare.

Tuffing.

Håll era hundjävlar kopplade!

Jag och Lova var ute och strosade efter middagen. Vi fick syn på ett par hundar. Den ena var kopplad, den andra inte. Hundarna busade och bråkde med varandra och jag, som inte gillar främmande hundar, höll stenkoll på den okopplade hunden. Jag tog Lova i handen och gick förbi. Hon förstår ju inte att okända hundar kan vara dumma i huvudet och trots att hon brukar vara försiktig så vill jag ha koll på henne. Vi gick förbi och hinner gå säkert tio meter, men då rusar den okopplade hundjäveln rakt mot Lova. Jag plockde upp henne och ropar åt killen att ha sina hundar kopplade. Han svarar att det inte är hans hund utan nickar mot en kvinna. Kärringen vänder ryggen till och jag levererade en av de värsta utskällningarna i min egen historia.

Jag skiter i om folk går med okopplade hundar mitt ute i skogen. (Till och med våra "grannar" på landet kopplar sin hund när de passerar vår tomt, mitt ute i skogen). Men mitt bland folk och små barn vill jag att varenda jävel håller hundarna kopplade.

Annars kan jag lova att det kommer delas ut skrevsparkar från mitt håll i framtiden.

Livet. Varken mer eller mindre.

Att nästan spraya luftfräschare i håret, istället för hårspray, är ett tydligt tecken på trötthet.

Att jag börjat vanka och gå som en anka är ett tydligt tecken på att jag har foglossning.

Att barnet klättrar upp i Stokkestolen, över bygeln och sätter sig, inom loppet av 30 obevakade sekunder, är ett tydligt tecken på att barnet är en ninja. Och att det är dags att ta bort bygeln.

Att barnet vid hämtning på dagis väljer att bajsa när alla ytterkläder är på, är ett tydligt tecken på den regeln är sann.

Att barnet bajsar på väg till Willys som ligger 150 meter bort, så att jag får vända om, byta och börja om.. Inte bara en utan två gånger, är ett tydligt tecken på..... att hon är en skitunge.

Det var vårt 110915. Hur var er dag?

Idag höll jag i kameran.

Älskade trollunge.

Lekparkshäng före sovdags.

Dagiskittade.

Ja, nog tusan ska LovaLiten klara en höst/vinter/vårsäsong på dagis nu. Hoppas bara hon inte växer ur allt för snabbt!

 Skalkläder från Polarn o Pyret och Didriksons.

 Fleeceunderställ från Parvel, H&M och Molo.

 Två regnställ från Abeko (+regnvantar) och stövlar från Tretorn.

 Vinteroverall och vintermössa från Didriksons.

Några mössor.

I vårt lager finns också ett gäng tunnare vantar. Det vi måste köpa är raggsockor, vinterkängor och vintervantar. Sen tror jag vi ska vara kittade, eller vad säger ni?

Ja just det ja, hon har sin söta lilla Adidasryggsäck också!

En liten önskan.

Kan någon bara förbjuda användandet av musik eller hoppande, studsande och snurrande grejer i bloggar och på hemsidor. Det är fult. Fult fult fult.

Tack på förhand.

Dagens fail.

Gick till jobbet imorse med dunderförkylning precis som igår. Bad snällt om att få ronda först, så att jag ev kunde gå hem efter det. Hann inte ens ronda halvfärdigt, för mitt uppe i ett hembesök hos en patient tappade jag trycket och världen gungade till.
Fick avsluta snabbast möjligt och åka hem och doktorn fick klara sig på egen hand. Men det tror jag nog ska gå bra. :P
Nu ska jag vara ordentlig och vila. Imorgon har vi planeringsdag på jobbet och det tänker jag inte missa.

Vardag.

Jag lämnade Lova på dagis klockan tio i förmiddags och sedan dess har jag varit hemma.Städat, fixat och tagit det lugnt. Är förkyld för andra gången på kort tid så det har varit skönt att ta hand om mig själv lite. Skulle dock ha svårt att gå så här och skrota på mer regelbunden basis.

På grund av dagisflytten blev det lite ändrade planer med nattinskolning och den här dagen har varit som en extra inskolningsdag för att flera dagar fallit bort. Men de har inte ringt en enda gång så allt verkar ju lugnt. Lovas mormor ska hämta henne strax och jag ska åka till jobbet. 

Andreas har sin första jobbdag på ett halvår och tycker väl inte att det är jätteroligt att föräldraledigheten är slut. Helt förståeligt, jag kände samma sak trots att jag samtidigt var taggad på nytt jobb.

Lillsnörpan.

Mina åsikter.

På Twitter brukar många i sin bio skriva att det som man Twittrar är egna åsikter och inte arbetsgivarens.
Jag kanske borde gå ut på Twitter, Facebook och här i min blogg och skriva att mina åsikter inte per automatik är Andreas.
Och vice versa.

Folk, vi är gifta. Men vi är fortfarande två personer.

Så om jag skriver att jag tycker något om exempelvis Andraes arbetsgivare, så är det min åsikt, och inte nödvändigtvis hans.

Jämställda föräldraskap.

Min plan är, att efter pytteplutt är ute, gå tillbaka och jobba ganska snabbt. Nej, inte för att jag måste. Nej, inte på heltid. Jag kan tänka mig (efter ett par månader, om amningen ändå inte funkar som sist) att jobba en eller två dagar i veckan. Vilket i förlängningen innebär att Andreas är hemma motsvarande tid.
I all välmening får jag kommentarer på detta när jag berättar det. Folk säger "men åååh, den tiden är ju så kort, passa på att vara hemma och njuuuuta".
Ja, den tiden är kort. Ja, jag vill vara hemma och njuta.

Men det vill min jämställda man också. Han som har lika mycket rätt till våra barn som jag har. Han, som är hälften av våra barn. Han, som vill ta ansvar och vara delaktig.

Varför är jag ett offer om jag vill jobba? Och varför ska min rättighet till våra barn vara större?
Jag bara undrar.

Jag skulle vilja påstå...

... att det här är ett nice söndagssnack. 

Slånbär och Nypon.

Idag har vi varit på landet. Där har Andreas haft sin första och högst inofficiella körlektion med mig, vilket gick hur bra som helst. 

Och så har vi plockat nypon och slånbär, så i dagarna så det göras nyponsoppa och slånbärslikör.

Men några kantareller hittade vi inte.

Vårt lilla bröllop, del 4. Middagen.

Igår var alltså våra absolut närmaste vänner här. Vi hade sedan länge bestämt oss att ha en oerhört enkel höstmiddag, bestående av soppor och hembakat bröd. Bara för att gå emot allt snobberi med hummer och oxfilé. Kvällen var väldigt lyckad och ett par fina tal hölls för oss. Vi rördes till tårar och vi skrattade och hade hetsiga diskussioner, precis så som vi alltid gör!

 Antika kristallglas.

 Ikeasked och Ikeaservett.

 En salig blandning av gammalt och Ikea. Och linneduk.

Meny

Förrätt: Fulskumpa och krustader med kantarellstuvning respektive stenbitsrom, creme fraiche och rödlök.

Varmrätt 1: Potatis och purjolökssoppa med fetaost och den finaste rapsoljan.

Varmrätt 2: Gulaschsoppa som serverades med creme fraiche, kummin och persilja.

Jag hade bakat två sorters bröd till och det dracks Sigtunaöl, fulöl, rött eller vitt vin till. 

För barnet blev det mjölk.

Dessert: Cupcakes fyllda med äpple- och kanelkompott på egengjort äppelmos. 

Topping av vaniljsmörkräm och kanel.

Det verkade som att maten uppskattades.

Några av de fantastiska vännerna, här i slutspurten av kaffe och avec. 

Jag måste bara bjuda på ett utdrag från Marias fantastiska tal som hon skrivit på rim. Av olika anledningar kräver talet lite censur. ;)

" (...) 2009 var jag o hälsade på dig i Skåne

Vi hade en jätterolig helg o när jag åkte därifrån tänte jag ´Hon måste vara kär, hon beter sig ju som en fåne´.

Allt var precis som rosa sockervadd, sött , sött och mycket kladd.

Ett exempel är när vi åkte till Milano o bodde på lyxhotell

Så mycket som vi pratade om Andreas o Crille kunde vi lika gärna bott på motel!

Du bodde i Skåne och dejtade en norrlänning

Vi alla undrade hur det skulle gå, vi väntade med spänning.

Hur det gick?

Andreas flyttade ner o Maria var inte Karins no1 mer.

Även om jag hamnade längre ner på listan

så gillar jag dig Andreas o vill inte längre stoppa dig i kistan

Från singel till förälder o gift på bara något år.

Nu med gullig man, söta Lova o barn no 2 som ni snart får. 

Skål!"

Tack kära, kära bästaste av vänner.