Vill börja med att be er, kära läsare, att lämna kommentarer. Men låt mig veta vem du är.
Mitt humör är så svängande just nu att jag gör mig själv förvirrad. Undrar då vad min omgivning tänker? Det värsta med hormonstyrda humörsvängningar a la PMS är att det inte går att styra, alls. Dessutom är det hemskt att det alltid är personer som jag tycker om som hamnar mitt i eländet. Jag är genuint ledsen för detta. Jag trivs bättre som glad och knäpp, än låg och...tråkig.
Idag har ämnet vänskap snurrat i min skalle. Pratade en hel del med en av mina bästa vänner, Mike, om detta. Ibland känner jag att jag försöker ge så mycket av mig själv, att jag nästan tappar bort mig själv. Mina vänner har tillgång till mig 24/7, över telefon eller fysiskt. Jag vill vara där för mina vänner, jag vill att de ska känna att de kan snacka med mig. Är jag kanske lite för empatisk? På jobbet ger jag av mig själv hela tiden, men det är ju ett yrke jag valt. En gång resulterade mitt bryende om en vän i att jag rymde till Skåne i en vecka, för det blev för mycket.
Nu är det dock mitt liv som är kaos. Ibland behöver jag en kram, ett snack eller bara göra något galet för att tänka på annat. Vera ringde mig igår, precis efter att jag skrivit föregående blogg. Tajmingen var nästan läskigt bra. Hon ringde bara och sa "det är inte så bra va? vi ska åka och fika, är du klar om en timme?". Helt jävla otroligt, hon hade det på känn.
Även senare på natten fick jag ett samtal av Mike, äckligt lägligt. Sömnlös och kramlös ringde han och hörde direkt att något var fel.
Jag vet att jag suger ut energi ur folk just nu. Något som jag verkligen hatar när andra gör, och föraktar därför mig själv för detta. Jag har faktiskt full förståelse om det finns några som inte orkar vara en del av detta. Återigen empati till dumgränsen? Det är sannerligen inte meningen att vara energitjuv, men tro mig... jag kommer tillbaka.
Alis volat propriis. Men ensam är inte stark.
Men ensam BLIR stark! Det är så sant som det är sagt :)
SvaraRaderaI alla relationer är sen give and take. Vissa människor har en tendens att ta mer än de get, o sen finns även motsatsen.
Du verkar vara en bra människokännare, de människor du känner tar mer än de ger, ge inte dem så mycket som du gör. Det betyder inte att man är otrevlig eller reserverad, man behöver inte lägga hela sitt hjärta bara. Då kommer du också märka att de som verkligen bryr sig (vera, mike kan jag tro t.ex) kommer finnas där även de låga stunderna. För de vet att du kommer göra precis samma sak för dem :) .. hm, ja.. nu blev det en jäkla predikan här. Men lycka till, härlig läsnings som alltid. Kram Emelie
Sänder en länk i jobbiga stunder. /x
SvaraRadera