Att vara eller icke vara....brutalt ärlig.

Det finns självfallet tillfällen då brutal ärlighet inte är att föredra. Jag skulle ju aldrig vara brutalt ärlig om syftet endast är för att såra. Men brutal ärlighet är svårt, det finns inte alltid rätt eller fel.

Ett dilemma har stört mig i det senaste. Jag har funderat fram och tillbaka om huruvida jag skulle vara brutalt ärlig mot en person angående något som jag inte tänker berätta här. I det här fallet kunde brutal ärlighet innebära slutet på en uppskattad vänskap. Att inte berätta innebar spel och falskhet. Har försökt styra mina tankar och känslor i andra banor för att slippa dilemmat, men som ni alla vet så lever just tankar och känslor ett eget liv lite för ofta. Jag valde brutal ärlighet. Skönt som attans, för nu kan jag släppa dilemmat och gå vidare. Hela dagen har det här stört mig och de blev flipp de luxe i Grynets huvud. Nu i efterhand känner jag mig förvånansvärt glad och uppåt. Vänskapen verkar få finnas kvar, thats reeeaaally nice. Jag hoppas faktiskt att inget kommer att förändras, även om det är lite svårt att avgöra just nu.

Idag när jag sov som bäst efter gårdagens nattjobb, ringde min telefon konstant. Pratade med de flesta i sömnen, men två samtal fick mig att vakna lite extra. Ett par olika personer som vill träffa mig inom kort, internetvänskaper båda två (yeye, Grynet är datanörd).. Det kan nog bli bra det där.