Jag har en teori om hur det är att göra slut med någon efter ett långt förhållande. Min alldeles förträffligt ovetenskapliga teori angående detta förklaras med tre faser.
I fas ett är själva göra slutandet. Ni vet nog allihop, kära läsare, vad det innefattar. Fas två är när den andra träffar någon ny. Uppbrottet blir definitivt på något vis och vare sig det tar en vecka eller ett år så kan detta komma som ett slag i magen. Sista fasen är när man inser att man kommit över sin föredetta. Det kan svida till lite att veta att känslorna faktiskt är helt väck.
Jag skrev igår att jag fortfarande funderar på om det ska komma någon krasch efter uppbrottet med A. Jag har tänkt på hur det ska kännas den dagen han träffar någon ny. Idag fick jag veta att han har börjat dejta en tjej. Yngre, söt som attans och säkert kanonbra på alla sätt och vis. Det kändes lite märkligt när han berättade om hur det hade klickat mellan dem. Men det gjorde inte ont, jag blev inte ledsen, jag blev inte svartsjuk....jag blev glad för hans skull.
Själv har jag idag fått träffa S och hans kompisar en sväng. Galet roliga norrlänningar och tydligen har vi allihop fantastisk lik musiksmak. De fick pluspoäng för att de gillar Misfits!
Det svider som tusan att jag är på jobbet medan de är ute och festar i huvudstaden. Jag vill vara där jag också.
Dagens känsla: Galet glad och dessutom pussugen.
Ibland så undrar jag om det finns någon som du inte har dina egna teorier om...
SvaraRaderahaha ja det finns massa saker jag inte har teorier om... ännu. haha :)
SvaraRadera