Att vara eller icke vara....singel

Min semester blev pannkaka. Alla planer sprack. M hamnade i Spanien. Kos i london. Grynet hemma. Tur att jag inte är bitter.

Drog en liten halvcrazy roadtrip till Göteborg härom sistens, med stopp hos exsvärmor både på dit och hemvägen. I Göteborg hade jag en underbar dag med kos. God lunch på myshak. Skumpa och jordgubbar i en park. Öl på hans kompisars pub. Skitfulla klockan 18...... Kos drog iväg på kvällskvisten och kvar blev jag i en halvt främmande stad. Hittade hotellet jag bokat rum på och mötte upp Blogg-Emelie. Kvällen var jädrigt trevlig och jag fick, med blandande känslor, åter igen känna på hur det är att vara osingel. Dagen därpå var det då rakt inte läge att köra bil på många timmar så jag shoppade loss i favoritstaden.



J skrev ett par kloka ord en gång. Faktiskt. Jag hatade nedanstående text när den skrevs.

Om man precis läst färdigt ett kapitel i en bok vad gör man då?? Jo man går direkt och fortsätter läsa nästa. Om denna bok är bra så fruktar man slutet! Om denna bok är dåligt längtar man till slutet eller många gånger så läser man inte så långt som till slutet. Är det viktigt att alltid läsa färdigt och analysera för att få alla svar även om du inte riktigt tror på att innehållet är brutalt ärligt eller ska man avsluta kapitlet i förväg och sluta läsa boken?
Jag har en bok där jag inte riktigt vet om jag vill veta alla svar, en bok innehållande mycket intressanta saker men också saker jag tar avstånd ifrån.(...)..Frågan är om jag ska söka efter en bok som ger mig de svar jag vill ha, en bok som jag vill läsa för resten av mitt liv. Tror inte att den boken finns men om någon vet var den finns så berätta det för mig. Jag vill verkligen ha en bok som aldrig tar slut.

Allt har gått så jävla fort och jag kör med någon slags varannandag princip nu igen. Ena dagen livrädd, andra dagen helpå. Har emellanåt en stark känsla av att det här faktiskt skulle kunna bli riktigt bra. Dock har de senaste dagarnas brist på kommunikation fått mig att rygga tillbaka lite lätt. Om kos ska jobba långt borta och dessutom, när han är ledig, ha sitt hem långt borta.... och kommunikationen sker via sms... Tjaaaa.. kan man bygga en relation på luft? Föga troligt. Tre telefonsamtal om dagen som varar i ett par minuter fungerar inte riktigt för mig. Allt är samtidigt så nytt, så vad tusan kan jag kräva? Ska gilla läget och ta vad jag anser är skit? Eller ska jag vara krävande och stå upp för vad jag tycker är rimligt? De gånger jag får höra hans röst blir jag överöst med smicker, komplimanger och jag svävar på små söta slibbiga sockervaddiga rosa moln. Vanligtvis skulle jag lägga ner rakt av. Jag skulle inte ägna många tankar åt det. Men hey, jag är faktiskt kär. Jag vill ha allt.

Dagens känsla: Jaha. Ska jag ta ett beslut nu då?