Han och jag.

Jag gillar att ha fullt upp. Jag ogillar att ha det för soft. Jag gillar att vara lite pressad. Ni vet, ett par extrapass på jobbet skadar inte trots att jag jobbar heltid och pluggar halvtid. Jag tycker ändå att jag har rätt gott om tid att umgås med folk och ta hand om mitt hem skapligt. Och ibland bara slöa. Eller som idag - påbörja hemtentan dagen innan inlämning. Kommer säkert göra klart den hyffsat idag, gå upp lite tidigare imorgon och göra klart referenserna, skicka in den i tid och förhoppningsvis få ett godkänt. Har hittills inte fått några IG, trots att min taktik brukar se likadan ut varje kurs.

Idag fick jag en insikt om vad Andreas gör när han är hemma om dagarna. Av någon anledning gillar jag det inte, men det är inte min ensak. Han får göra vad han vill så klart och mina förutfattade meningar är just mina... mina tankar är mina och det är inte samma sak som att alla andra behöver leva efter det. Det är egentligen det svåraste när man lever ihop med någon annan - att respektera olikheterna. Att acceptera att han inte är jag och därför inte kommer leva eller göra som jag hade gjort.
Men ändå. Dont like it.

Jag älskar honom.

Dagens känsla: Jag börjar bli van med det här skumma illamåendet....

Dagens tanke: Nu kommer alla tro att jag är gravid.