2010-04-14

Föräldrar och KASAM.

När man pratar med föräldrar eller läser andra föräldrars bloggar, så blir det snart ganska tydligt att en del tycker att föräldraskapet är som en dans på rosor, medan andra håller på att gå under. Jag frågar mig då vad detta beror på. En ganska självklar första tanke är att det beror på barnet (eller barnen) och dess personlighet. Dessutom beror det sannolikt även på vilken fas barnet är i och hur pass mycket han eller hon kräver av sina föräldrar för tillfället.

Nu har jag inte varit mamma speciellt länge, men det här har snurrat i min skalle ett tag. Överallt har vi, som jag tidigare skrivit, läst om babychocken och folk i omgivningen har varit duktiga på att tala om alla negativa sidor med att ha barn. Det känns som att jag läst det i krigsrubriker och som att folk stått med megafon precis framför mig och skrikit ut hur hemskt och jobbigt det är att ha barn. Men vi har aldrig fått den där chocken. Är det fel på oss? Vi har aldrig tyckt att det är jättesvårt att gå ut med soporna, eller blivit förvånade över att saker och ting faktiskt tar aningens längre tid. Och vi har nog inte upplevt något som omöjligt, om än möjligtvis lite krångligare. Vi har inte behövt ändra oss så mycket och inte heller göra avkall på viktiga saker i våra liv. Vi får sova och vi får äta och visst pratar vi mycket om bajsblöjor och annat som är typiska samtalsämnen för småbarnsföräldrar, men vi hinner faktiskt prata om annat och vi har både tid och ork för varandra.

Jag tror det hela handlar om KASAM. För er som inte är bevandrade i medicinsk-sociologiska teorier följer här en kort förklaring.

Känsla Av SAManhang (KASAM), på engelska Sense of coherence (SOC) är en teori som egentligen handlar om hälsa - ohälsa. Antonovsky menar att vi hela tiden pendlar mellan dessa två, men upplevelsen (dvs sjukdoms-eller hälsoupplevelsen) beror på KASAM. Antonovskys frågeställning var från början varför vissa håller sig friskare och hans pespektiv utgår ifrån det salutogenetiska synsättet, istället för det patogenetiska synsättet (alltså vad som främjar hälsa istället för vad som främjar ohälsa). Hans teori innefattar tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och dessa komponenter är beroende av och påverkar varandra.
För att ta reda på graden av KASAM använde Antonovsky ett frågeformulär och en hög KASAM innebär en större förmåga att hantera utmaningar.


Så med en hög KASAM inför föräldraskapet, tror jag helt enkelt man har lättare för det. Sen varifrån ens KASAM kommer ifrån, det kan ju diskuteras. Blir vi rustade av kunskaper som vi tar till oss via litteratur, eller erfarenheter, är det genetiskt eller är det allt tillsammans? Summa summarum: Jag tror inte vi ska "skylla" allt för mycket på barnets personlighet, utan kanske snarare rannsaka oss själva.

Må hända att det är så att jag har hög KASAM nu, men jag tror också det kan ändras i framtiden, även om jag så klart hoppas det fortsätter som nu.

Dagens känsla: Börjar nästan tro att jag saknar att läsa vetenskaplig litteratur och skriva uppsatser..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar