Visning på lägenheten.

Idag kommer det ett pensionärspar och tittar på vår lägenhet. Min borg. MIN terrass. Usch, att det kan vara så jobbigt. Helt fördomsfullt så känns det ändå bättre att det är pensionärer som kanske åtminstone kommer använda terrassen, till skillnad från grannarna. Och komiskt är att vi inte ens sagt upp lägenheten, eller skrivit kontrakt på den nya. Det är en het lägenhet.

Jag visste ju att jag inte skulle bo här för alltid, men ouch vad det tar emot.

Dagens känsla: Allting har en ände korven den har två.
Dagens lärdom: Min man är en strosare.