När världen är så där liten.

Okej, nu ska vi se om jag kan göra detta begripligt.
För ett tid sedan klagade en bekant (i en statusuppdatering på Facebook), på Babyproffsen där Andreas jobbar. Jag skojade och sa något i stil med "min sambo jobbar där, jag kan ta ett snack med honom". Då trillar en kommentar in, från en Emelie, som visste mycket väl vem Andreas är då han har sålt vagn till dem.

Jag och Emelie börjar prata. Det visar sig att vi båda gått på Södra Latins gymnasium. Samtidigt. Båda är sjuksköterskor. Båda har jobbat på ortopeden på St Göran och har därmed gemensamma bekanta. Dessutom känner hon Kristiina, då de bor i Sjöstan och har småbarn båda två (Kristiina har även hon jobbat på St Göran).
Precis som vi, så samlar de på sneakers, vilket framkommit redan då Andreas träffat dem i butiken. Och en kompis till oss är barndomsvän med Emelies sambo.

Eftersom vi praktiskt taget redan måste vara kompisar trots att vi aldrig ens sett varandra så åkte vi idag och hälsade på Emelie och hennes familj. Superdupertrevligt.

Världen är sjukt liten.