Scenskräck.

Idag har vi haft presentation av projektarbetena som vi producerat den här kursen. Kursen har handlat om preventivt arbete och sexualupplysning, intressant och lärorikt. Rätt slö kurs faktiskt, har nog slagit personligt rekord i att pluggbrist. Projektarbetet som jag och en kursare klämt ur oss handlar om sexuellt våld. Intressant.

Hur som helst... jag har stått på scen sen jag var fem år. Dansat och spelat och sådant trams. Visst har jag kunnat vara nervös och lite pirrig och sådant, men på en helt normal nivå. Tills jag gick Södra Latins yrkesmusikerprogram på gymnasiet. Elitistiskt skit. Jag utvecklade någon slags scenskräck och totalt avsky mot allt som innebär att stå i centrum och prestera. Scenskräck är inte en strålande kombination med att läsa på masternivå, eftersom det ingår redovisa för klassen. Jag får alltid lite ångest innan och har funderat på sätt att kunna copa med det, till och med tänkt på att knapra betablockerare inför redovisningarna... men jag ogillar ju att stoppa i mig medikamenter i onödan. Det hela känns konstigt och jag vet inte varför jag har scenskräck.. jag har ju inte dåligt självförtroende eller något!

Skit samma. Det gick bra idag och jag börjar åter igen vänja mig med den där grejen. Jag är nöjd.

Dagens känsla: Sommarlov.