2009.

Strax före 2009...
I november 2008 flyttade jag till Malmö. Det var spännande med en ny stad, nya människor, nytt jobb och nygammal skola. Jag levde loppan och var partypingla varenda ledig minut. Jag tröttnade allt mer på killar efter att ha träffat ett antal mindre trevliga sådana och funderade allvarligt på vad kärlek egentligen är. Inte så konstigt att sådana tankar cirkulerar när sexologikurserna avlöste varandra och ifrågasättandet av kärlek och relationer gav mig högskolepoäng. Strax innan jul spenderade jag sedvanligt tid på osofistikerade ställen på internet eftersom jag inte hade någon tv. Jag började snacka med en glad och trevlig kille, en från Umeå. Jävligt safe, han bodde 125 mil bort och jag skulle aldrig ens komma på tanken att flirta eftersom det var meningslöst. Han var ungefär lika less på tjejer som jag var på killar, efter tidigare erfarenheter. Vi började prata, och vi slutade aldrig.

Kärlek
Bara ett par dagar in på 2009 kom killen, Andreas, ner till mig i Malmö. Fjorton timmar på tåg till en främmande stad för att träffa en tjej som han pratat med i ett par veckor. Förvisso hade vi pratat ungefär varenda ledig minut, men det tål ju att funderas över vilken grym chansning det var. Vi kärade ner oss i varandra fullkomligt på en gång... om det nu inte var så att vi faktiskt hade gjort det redan innan....

Resor
Våren spenderades med resor och flängande till Stockholm, Umeå, Göteborg och Milano. Jag letade flygbiljetter hela tiden och jag och Andreas träffades så mycket vi kunde. När jag reste som mest lyckades jag klämma åtta flighter på två veckor! Till Milano drog jag med Maria första helgen i april - ett grymt bra sätt att möta våren! Sommarvärme, öl på uteservingar, shopping och en galen trettonrättersmiddag hann vi med.

Umeå-Malmö
Med 125 mil emellan oss kändes det ganska snabbt som att jag och Andreas behövde ta ett beslut om hur vi skulle göra med allt. Att bränna tusentals kronor varje gång vi skulle ses var inte toppen, speciellt med tanke på att han inte hade jobb i Umeå. Dock höll han på att starta ett företag med en dåvarande god vän, vilket gjorde att funderingarna fick gå ett par varv extra. Efter en hel del tjafs stod det klart att företaget inte var mycket att satsa på och flytten ner till mig i Malmö skedde i början av maj. Underbart.

PCO-S och graviditet.
Sedan ett par år har jag vetat att jag har PCO-S, polycystiskt ovariesyndrom. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till infertilitet hos kvinnor. Mitt högsta mål i livet har alltid varit att skaffa barn så den diagnosen var en riktig käftsmäll, men jag funderade ändå inte så mycket kring det eftersom jag var singel och inte planerade för barn. När Andreas kom in i mitt liv blev det som en enorm bubbla som tog upp massor av energi. Tänk om jag inte skulle kunna få barn? Nog för att jag inte lastgammal, men jag vet att fertilitetsutredningar och provrörsförsök och adoptionsköer tar massor av år. Skulle Andraes stanna om vi inte kunde? Vi bestämde oss att det var lika bra att börja försöka, för att åtminstone få göra en fertilitetsutredning ett år senare.
Resultatet av vår himlastormade kärlek var att vi blev gravida direkt och lyckan har sedan dess varit fullkomligt total.

Sommaren
Under sommaren hade jag min första semester på tio år. Vi spenderade semestern med att roadtripa i bilen jag fick av pappa. 400 mil blev det. Malmö-Stockholm-Umeå-Stockholm-Värmland-Oslo-Göteborg-Malmö körde jag medan Andreas skötte GPSen. Många fick då veta att vi väntar smått. Jag tror att vädret var rätt kass under vår semester, men jag minns det bara som soligt. I alla fall i hjärtat.

Vardag
Hösten bestod till stor del av vardag. Andreas fick snabbt jobb på Ljud & Bildskolan i Lund där han lärde yngligar att rita fint och annat som jag inte förstår mig på alls. Själv jobbade jag som vanligt lite för mycket, men struntade i att fortsätta studierna för min och bebis skull. Jag har alltid velat bli barnmorska men har tvekat sedan jag fick veta att det fanns en risk att jag var infertil. Nu vet jag att läget inte är så och har därför planer på att i framtiden läsa vidareutbildningen.

Flytt nummer två.
Nyår spenderades i Malmö bland flyttkartonger. Vi bestämde oss snabbt efter att graviditeten var ett faktum, för att flytta upp till min lägenhet i nollåtta. Då våra familjer finns utspridda i Göteborg, Stockholm och Umeå kändes plötslig Malmö som en halv evighet bort.

Nu sitter jag här nyinflyttad i min lägenhet som jag haft sedan 2005. Det är flyttkartonger överallt, Andreas har gått till affären för att köpa glass. Idag är det exakt ett år sedan vi sågs för första gången, då på Södervärn i Malmö. Nu sitter jag här och sneglar på min bebismage som emellanåt rör sig då bebis snurrar runt där inne. En hel del har hänt.

2009 var det bästa året i mitt liv då verkligen allt hände. 2010 kommer bli helt annorlunda och jag ser fram emot det riktigt mycket!