2010-12-07

Bröllop.

Andreas friade till mig några dagar efter att vår dotter föddes. Vi satte genast igång med bröllopsdrömmarna och fick några bra och kul idéer. Men sen blev det tyst om bröllop, så ni som följt bloggen sedan dess kanske har undrat. Vi får frågan från våra nära och kära lite nu och då, om hur det ska bli med den saken. Jag förstår att folk är bestörta över att vår dotter är en oäkting.

Så här är det.
När man är föräldraledig lever man på försäkringskassan. De är inte kända för att vara överdrivet generösa, även om jag ändå har en skaplig mammapeng. Alternativen för att finansiera bröllop är att antingen plocka ut full mammapeng, det vill säga vara hemma kortare tid med Lova. Det känns inte särskilt smart, att offra dagar med henne för att lägga pengarna på ett kalas. Sen kan man ju ta lån eller ta från sparkonton, men det känns inte särskilt smart.

Genomsnittsbröllopet i Sverige idag kostar etthundratusen kronor. Sjukt många nollor för ett kalas. Det är absolut inte aktuellt. Men det är svårt att komma undan under femtiotusen, i alla fall om det ska vara skapligt många gäster.

Så vi har helt enkelt lagt planerna lite på is. Ibland pratar vi om att bara gifta oss i största enskildhet, för vi vill vara giftiga. Det känns viktigt. Men samtidigt ska man bara göra det en gång i livet. Så vi vet inte hur vi vill ha det.

Lättast vore ju om tomten kom med en säck med pengar till oss.

10 kommentarer:

Marie sa...

Vi har stått och stampat vid samma vägskäl i många år. Stort bröllop för hela familjen (går säkert på hundra) eller gifta oss smått och sedan lägga pengarna på den där usa-resan vi har velat göra sedan vi träffades. Just nu ser det ut som att vi gifter oss den dagen vi firar tio år tillsammans, om drygt två år alltså. Kanske i ett chapel i Las Vegas med Elvis som präst? Framtiden får utvisa. Hur som helst behöver vi också pengar. Vi har aldrig haft två jobb samtidigt, utan alltid gått omlott i studier/föräldraledighet och jobb.

Marie sa...

Ja någon prinsessfeeling blir det då definitvt inte, haha. ;)

Malin sa...

vi gick oss med 40 gäster för 30 000 :) Men vi lagade då maten själva, jag beställde costum made klänning från Kina, fyndade ring på internet, gjorde smink+hår själv, men riktig tårta hade vi och fotograf (till bra priser!) och massor med hjälp från goda vänner :)
BRA blev det iaf o vi e nöjda, självklart hade vi nog varit på en herrgård med personal om ekonomin hade funnits men men :)

/Mvh Malin

Malin sa...

vi gifte oss i slutet på oktober förra året. :)
vi hade pengar sparade, annars hade det ju aldrig gått.. ;)
är ju och var-föräldraledig så :))

MEN hade man haft mer pengar så hade vi inte gjort allt det arbetet själva :) såklart!:)))


jag tror jag var o läste din förra blogg, om det är du som hade en blogg om pco?
(har själv samma så.)

Anonym sa...

jo, en säck m pengar skulle vara trevligt :D

Att få tummen ur efter förlovningen är väldigt svårt, håller med.
Men det är bara 3,5år än ^^

Problemet är väl snarare familjen... eller la familía :p Har ju inte en liten... och om jag snuvar pappa på ett till bröllop så får han nog en ny hjärtattack :s
Så den där säcken med pengar skulle vara niceig haha.
Det är väl egentligen det som är problemet; jag vill gifta mig för att det är Han.
Men det är svårt att göra det för det blir så jäkla många måsten.
Och jag hatar måsten. Så då blir det inte mkt gjort.
Men karln är ju märkt, haha, svårt att missa den ringen ;D
sometime... somewhere... suck :P
/ak

Åsa sa...

Vi gifte oss i augusti och vi var totalt 9 personer och det hela gick på totalt cirka 25.000 kr. Vi valde att lägga pengarna på en riktigt fin middag som bara den kostade 12.000 kr. Det hela handlar om vilka prioriteringar man har när det kommer till sitt bröllop och såklart ens önskemål ;-)

Karin sa...

AK: ja nog för att jag har en bananflugesläkt, men din är liiiite värre. Och jag ogillar också alla måsten med obligatorska mostrar och farbröder och sånt.
Åsa: Vilken Åsa? Nyfiken i en strut.. ;)
Ja självklart ska man gifta sig som man vill, det gäller bara att komma fram till hur man faktistk vill ha det ;)

Malin sa...

ahh haha då förstår jag!!!
vi lyckades på 2a försöket, men så fick jag mf, sedan 4st till.....
så totalt 5st innan ELias blev till.. och Elvin försökte vi inte alls... haha
Ibland är det nästan så jag tror att de som förväntar sig att det ska gå på en gång tar det längre tid för och tvärtom då.. :)

Då förstår jag! hihi:))
Det är dock ingen skillnad att vara gift och ogift, ja det skulle vara att man byter efternamn då.. hahaha... ;)

Men det är såklart en annan trygghet just när man har barn osv.. :))

Ninna sa...

Vi gifte oss borgligt hemma med dom närmsta närvarande.
Drömmen har alltid varit att få gifta mig på stranden vid havet och då enbart med vittnen närvarande. Men vips så stod man där med barn och släkten blev lite kinkiga över att inte få vara med på vårt bröllop så istället blev det ett vinterbröllop på Nyårsafton -06 här hemma. Tyvärr blev det ju inte en vintervit bröllopsdag som jag drömde om för inte fasen kom det någon snö då ;)

Skulle man någongång förnya sina löften så vill jag absolut göra det på strand vid havet och då enbart med barn och vittnen ;)

Åsa sa...

Ingen Åsa du personligen känner, följer bara din blogg ;-)