Efter att poletten trillade ner igår efter Lovas nattskräckanfall att det är just nattskräck som drabbar henne, så hanterade vi (läs: Andreas) det annorlunda. När hon vaknade gick han in och satt bredvid och pratade lite, men utan att röra henne. Hon somnade snabbt om och han sov vidare i hennes rum. Hon skrek ett par minuter istället för att gasta i cirka en halvtimme.
Sedan sov hon hela natten, de kom in till mig vid sju men sen låg allihop kvar och slumrade till nio. NIO!
Energin är påfylld, Sing Hallelujah!
Hoppas receptet funkar. Och hoppas nattskräcksperioden blir kort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar