2010-03-11

Är han verkligen pappan?

I natt slapp vi väcka Lova varannan timme för att ge henne mat eftersom hon har börjat öka lite i vikt. Hon fick istället mat när hon själv ville, vilket bara var en gång kl 3 och sen vaknade hon 7.30. Det tycker jag är lagom!

Idag ska Andreas få bli pappa officiellt. Vi ska till familjerätten så att han kan skriva på faderskapspappren. Jag känner mig kluven till det där, eftersom han hade sluppit om vi vore gifta. Skulle jag vara fastbunden hos honom om vi vore gifta? Jag hade väl lika väl kunnat roa mig på annat håll då? Eller är jag en slampa för att vi är ogifta? Förvisso är det ju ett slags kontrakt och en avbetalningsplan på 18 år som Andreas får skriva på (för att citera min kära far), men borde inte gifta män då också få intyga att ungen faktiskt är hans? Dessutom vet jag att det inte är helt ovanligt att soctanterna nästan hånar männen och kommer med oerhört obefogade och kränkande frågor, typ "är du verkligen riktigt riktigt säker på att barnet är ditt?" tillsammans med ett hånleende. Äh, jag är kluven, men tycker i alla fall att hela grejen känns både kränkande och förlegad.

Dagens känsla: Stabil

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar