Aj i mitt hjärta.

Sedan jag gjorde klart för A att jag inte vill fortsätta vår perfekta relation så har jag kört på i 180 och låtit bli att tänka. Jag har mått så bra att jag nästan har funderat på om jag har drabbats av mani. Eller möjligtvis bipolär sjukdom, också kallat manodepressivitet, med mani som aktuellt skov. Hela tiden har jag i bakhuvudet hört ett surr som sagt "ta det lugnt grynet, ju högre fart, desto hårdare krasch".... men vem fan bryr sig när man mår bra?

Jag tror kraschen börjar närma sig... är i alla fall ute och sladdar lite just nu, håller på att tappa greppet. Åkte hem från J inatt för jag kunde inte sova. Var helt speedad och kände att jag höll på att få årets DAMP-ryck. Troligtvis var det bara så enkelt att eftersom han somnat och jag var klarvaken, så gav mörkret och tystnaden alldeles för stort utrymme för tankar. Och tankar kan leda till ångest.

A har gjort klart för mig att han inte har några intentioner att någonsin fortsätta vår relation. Jag vet inte om jag hade tänkt det heller, men tryggheten att han har stått och väntat har ju varit rätt praktisk, bekväm och inte minst trygg. Jag förstår dock A, eftersom han fått reda på att jag varit på äventyr postrelation. Men A tycks inte lida märkbart... han är glad och tycker det ska bli skoj att flytta här i dagarna och han har ju sannerligen inget emot att skjutsa iväg mig till J. Thats mycket märkligt. Snacka om att svartsjuka inte existerar.

Just nu tänker jag bara på allt gott och bra som varit i vår relation. Alla skratt och all romantik. Försöker verkligen att tänka på allt det andra; den kommunalgrå vardagen, alla lögner, alla svek, alla tårar. Men hjärnan dirigerar hela tiden om till allt det lyckliga, allt det där jag inte kan hantera just nu.

Mitt hjärta är splittrat. Inte på så vis att jag ångrat mig. Jag behöver verkligen den här tiden i mitt liv. Men tänk om jag kommer sitta där ensam resten av livet? Känner mig även splittrad i mina känslor på andra håll. Jag hoppas inte hjärnkontoret har sprängts igen, för det är ett sånt jävla projekt att sortera upp allt, och den perioden brukar vara så fruktansvärt tung. Hoppas bara det har varit en liten lätt jordbävning.