Jag och Øyvind

Jag är grym på att förhandla.

Jag: Hallå där.. vi kom överens om att jag skulle jobba kväll! Vet du hur illa det är att jobba natt på NN5? det är kaos, bara vikarier som inte har någon koll på något. SNÄÄÄÄLLA låt mig jobba kväll.
Øyvind: Men det er jo derfor jeg setter min beste vikar på den jobben! Og det er ingen kveldsvakt ledig.. Så snääääälla ta nattevakten, så skylder jeg deg en tjeneste..:) Kommer på jobb 930 i dag så jeg er utilgjengelig frem til det
Jag: jag låter hellre bli att jobba alls så får varken du eller jag pengar.
Øyvind:Heiheihei.. Det var jo aldri noen kveldsvakt, vi må begge ha fått Alzheimerz.. Skylder deg 2 øl neste gang du kommer og jobber!!!:)
Jag: Öl kan jag köpa själv, men jag vägrar att jobba natt.
Øyvind: Må jeg virkelig ringe deg å be på mine knær???<3<3<3<3
Jag:det kommer inte hjälpa. :(:(:(
( Øyvind ringer, jag svarar inte)
Øyvind: Ikke vil du svare heller?:(
Jag: nej jag är sur.
Øyvind: Vær så snill å svare da, jeg vil jo bare høre stemmen din og love deg gull og grønne skoger om du tar vakten..:(
Jag: Nope. Jag är tjurig som en 3-åring.
Øyvind: Har slettet deg fra NN5, hva med NN2 i kveld i stedet?
Jag:NN2 kvällsvakt, jag tar det. och jag blev nästan kär i dig nu. tack och puss! :D



Blev ändå lovad öl nästa gång jag åker hit.

Maya.

Igår jobbade jag på infektion. Där jobbade som vanligt andra svenskar, bland annat Maya som jag aldrig hade träffat. Jag och Maya fann varandra på två röda och insåg att vi hade massor att prata om. Lunchade i gräset och diskuterade folkhälsa och sexologi. Efter jobbet tog vi bussen ner på stan och promerade, åt sushi, promenerade, drack rosé på stans mysigaste ställe, precis vid Aker brygge. Vi pratade om allt, som om vi hade känt varandra i tio år. Helt fantastisk tjej som jag hoppas jag kommer få se mer av. Bra att hon är från samma stad, det gör allt lättare.

Hela gårdagen levde jag i eufori över faktumet att jag äntligen fick ha schyssta diskussioner.

Dagens känsla: Somliga har TRE DAGAR KVAR :D

ops.

Jahaja brorsan. Hur länge har du läst min blogg?

Datorn har återuppstått.

okej. Jag har alltså haft med mig min trasiga dator till detta land, bara ifall jag hade fått möjligheten att lämna in den på lagning i Oslo. Möjligheten fanns inte så den har stått och samlat damm i mitt sovrum. Idag är jag åter igen hemma från jobbet av den anledningen att jag har yrsel och knappt orkar gå upp på övervåningen i huset. Jag drabbades av tristess och plockade fram datorn bara för att kolla om jag kunde få liv i den. Och HEY! It funks. Galet.

Dagens känsla: WOHOOO! (och lite yr och hostig)

Shoppa!!!!

Mitt shoppingbegær slog mig just i ansiktet, likt en bulimikers starka impuls att hetsæta. Ni vet alla vad mitt shoppingbegær innebær. HJÆLP!

HEEM!

Næsta fredag kl 18 ær jag på arlanda. Tio minuter senare står jag nog i min hall. YAAAY!

Tre veckor i Oslo.

Tre veckor hemma i vardagen brukar gå så pass snabbt att man inte ens hinner reflektera øver att dagarna och veckorna bara flyger. Tre veckor hær har kænts som en halv evighet. Den lediga tiden jag har hær ær rætt långtråkig, vilket ær precis vad jag behøver och før førsta gången på mycket længe har jag fått tid till att reflektera øver saker och ting.


Jag har inte kommit fram till några speciella saker egentligen, om hur jag ska leva mitt liv och varfør jag gjort vissa val och så vidare. Dæremot har jag kommit fram till något som troligvis ær den størsta insikten jag fått i mitt liv hittills: Jag stræver efter ett perfektion. Jag har skrivit tidigare att jag vill mjølka ut allt som livet har att erbjuda. Problemet ær att jag ska gøra det med en sjuklig kontroll øver livet hela tiden, vilket leder till att jag gør val som jag sedan aldrig reflekterar øver. Jag bestæmmer mig før att jag ska gå Sødra Latins yrkesmusikerlinje nær jag ær fjorton år gammal, sen gør jag det. Ville jag någonsin bli musiker? Eller var det faktumet att det var det svåraste gymnasiumet i landet som fick mig att vilja komma in dær? Bevisa før mig sjælv att jag klarade det? Likaså var det nær jag skulle søka sjukskøterskeutbildningen. Røda Korset eller inget. Jag kom in. Jag tar beslut, jag genomfør det jag beslutar.... och i slutændan vet jag inte alltid varfør jag gjorde som jag gjorde.

Jag strævar hela tiden efter ett perfekt liv. Jag har lovat mig sjælv att aldrig nøja mig. Det ær en sak om jag kænner mig nøjd, men jag ska aldrig nøja mig 'bara før att'. Kanske har denna strævan blivit absurd? Eller i det snaraste till ett oerhørt behov av kontroll?
Just nu ær jag i ett læge dær jag inte riktigt vet vad jag vill med mitt liv och massa løsa planer flyter runt i skallen på mig. Att inte veta vad jag vill gør mig lite stressad, eftersom jag ær van att alltid vara vældigt målinriktad. Samtidigt lever jag før førsta gången i nuet. Det blir frontalkrock i skallen då jag både vill leva før dagen och samtidigt ha någon slags plan.

Det skulle vara bra om jag læt livet styra lite mer øver mig, men min rædsla øver att tappa kontrollen ær før stark.
Det finns stunder dær jag tappar kontrollen - ett dåligt beteende. Kanske ær det ett sætt att slæppa taget?

Personer som bara lever før dagen brukar jag se som bekymmersløsa. De tycks inte reflektera utan tar allt som de kommer och grubblar inte særskilt mycket. Ibland vill jag vara en sådan person. Nu ær jag dock inte funtad så, men om jag skulle førsøka skulle jag nog kænna mig tom. Jag måste ha lite fighter inombords. Och framfør allt så måste jag tillåta mig sjælv att ta fighterna, att stanna upp... och att reflektera.

Dagens kænsla: Min hysteriska hemlængtan har lagt sig. Jag accepterar.

My place

Murre har beskrivit mitt hem i sin blogg. Ær detta vad jag længtar hem till?

Uj vad jag får pikar om att jag inte næmner æn den ena æn den andra i den hær bloggen. Ni som ær omtyckta borde veta om det ændå.

Chrille. Du ær grym och har helt klart ræddat min vistelse hær. Tack før att du finns.

Ett enda långt studiebesøk.

Jag lær mig faktiskt massa intressanta saker nær jag jobbar hær. Exempelvis har jag satt fler katetrar hær æn under 1.5 år i sverige. Jag har spolat konstiga sår. Jag har tagit suturer før førsta gången sedan utbildningen. Lært mig en hel del om CPAP och spirometri. Varit med och hjært-och-lungræddat. Så, helt illa ær det inte att vara hær alla gånger. Jag har hittills jobbat 53 timmar den hær veckan, och hoppas att det blir minst 30 till. Jag ser dollartecken!

Jag har nu jobbat på två olika ortopedavdelningar, hjærtøvervak, observationsavdelning, gastro kirurg øvre och nedre, gastromedicin, lungmedicin inklusive intermedier.....sækert något mer som jag glømt bort... snacka om studiebesøk.

Dagens kænsla: Hemresan nærmar sig och vistelsen hær kænns helt okej.

Love you.

Oh god, ni får mig fan att næstan børja bøla. Sitter på jobbet så jag får se till att låta bli att bedriva sådan verksamhet.

Fredrik innehar nu titeln som værldens bæsta kommentator.

J, miss you också. Tænker på dig. Ring mig, please?

Och M&M.... min lægenhet ær inte heller lika kul utan er. Så... flytta in før gott?!

JObbar 15 timmar idag igen. Och jag funderar allvarligt på att ringa helsenor och sæga att jag måste åka hem akut før ett par dagar i veckan... bara før att få umgås med er. Men hey, jag førlorar pengar som skulle ræcka før 2 par schyssta skor. Inte før att skor ær viktigare æn er.. men.. æh nu snurrar jag till det.

Det gør faktiskt lite ont i hjærtat. Jag vill verkligen hem.

Dagens kænsla: VAD FAAAN GØR JAG I DETTA U-LAND?!

Hallongrottor.

Kæra vænner. Ni tar upp all min tankeverksamhet. Vill heeeem!
M&M, ni ær bæst. Puss på er mina hallongrottor.

Fast just idag ær det nice. 17 mai. Normænnen firar och jag jobbar. 15 timmars jobb med 350:-/ timmen. Norska pengar. OOOH yeah.

Dagens kænsla: Tristess

Självanalys.

Mina tankar är ett enda virrvarr. Har haft massa intressanta diskussioner i det senaste, både med andra och mig själv. Varje gång tänker jag: Oh, detta är bloggmaterial. Men tankarna vill inte etsa sig fast så som de brukar, så när jag väl sitter här så är hjärnan tom. Tankarna är nog ännu för omogna, så om det vill sig riktigt väl kommer jag kunna prestera en jädra massa intressant i framtiden.

Det finns ett ämne som tycks sparka mig i ansiktet nästan dagligen. Det enda ämnet jag inte orkar tänka på. It´s my hodepine så jag får väl helt enkelt tackla det. Vet bara inte hur...
Jag har väldigt mycket framtidsplaner som tar upp en hel del hjärnverksamhet. Det innefattar resor och flytt och arbeten på olika platser. Vill så mycket, vill uppleva allt. Samtidigt blir det krock i min skalle då jag tänker att jag kanske borde satsa på allt det där andra. Satsa på ett sådant liv som jag lämnade. Märkligt hur allt förädras så mycket på kort tid, bara på grund av ett mindre roligt besked.

Jag har analyserat min hemlängtan också. Innan längtade jag ju bort. Nu längtar jag hem. Vad är det jag vill till? Självklart mina vänner, men mer då? Tryggheten? Vill jag tillbaka av samma anledningar som jag ville bort? Eller är det bara att jag inte har ro inombords? Konstigt nog så vill jag mest tillbaka till Risör. Det var lite som att komma hem..... eller var det bara en illusion för att jag hade extremt bra dagar där allt klaffade?

Dagens känsla: Jag vill inte vara ledig. Ge mig jobb, Öyvind!

Fight.

Jag har skrivit hur mycket som helst om mina borttappade känslor. Oh well, dom är tillbaka nu. Big time. Blir fruktansvärt påverkad av allt möjligt. Det är nog en kombination av vad som hände strax innan jag åkte, avståndet till alla jag älskar... och att den lediga tid jag har här ger mig massor av möjligheter till tankar och reflektion.
Kanske jag borde fortsätta jobba 70 timmar i veckan? Eller bara låta det ske? Hur som helst så är jag oerhört ovan med att känna så mycket.

Jag slåss med rätt mycket inombords just nu.

Att jag är tårögd konstant beror förstås mestadels på min pollenallergi som i år har accelererat.

Dagens känsla: Vad är det som händer?

Hum?

Vilken respons.

Dagens kænsla: Har jag inga vænner? :O

Midsommar

Nu anvænder jag bloggen lite som kommunikationsmedel istællet før att skriva konstiga krønikor om konstiga tankar..

men kæra vænner. Midsommarfest på min terass? Sill, nubbe, midsommarstång, jordgubbstårta, grilla.. rubb och stubb + några norskor som vill læra sig att festa på svenska. vad sægs?

Heaven on earth.

Jag har spenderat helgen i sødra Norge i Risør. Heaven on earth! Åkte hit før att træffa føredetta pojkvænnens føredetta flickvæn och fira hennes fødelsedag. Hur trevligt som helst. Skulle egentligen åkt tillbaka till Oslo igår, men den hær staden har givit mig så mycket euforiska kænslor så jag stannade en dag extra. Jag tror jag skulle kunna flytta hit. Har på nolltid skaffat mig nya bekanta som jag hoppas att få træffa snart igen.

Lite skakis idag efter sjukt mycket vindrickande på en riktigt riktigt trevlig bakgård. Ska snart sætta mig på bussen mot Oslo igen, trots att jag verkligen inte vill det.

Dagens kænsla: Skakis.

Tack.

Imorgon kväll när jag går av mitt dubbelpass så har jag på en vecka jobbat 80 timmar. En normal arbetsvecka i Norge är 35.5 timmar.

Fick en inbjudan på födelsedagsfest hos föredetta pojkvännens föredetta flickvän. Blir nog nice. En 3 timmars busstur till Risör, grilla och dricka öl. Precis vad jag behöver.

Igår hade jag en riktigt ruskigt dålig dag. Jobbade 15 timmar. Var låg. PMS. Kroniskt sötsugen. Kramsugen. Ensam. Blah. Idag är det betydligt bättre tack och lov.

Tack för helt fantastiskt underbart stöd.

Dagens känsla: Varför sitter jag här när det är 25 grader varmt ute?

Svenskar.

Här omkring Akershus sykehus vimlar det av svenskar. Norska sjukhus brukar kallas svenskkolonier av norrmännen. Konstigt system egentligen, att de hyr in så mycket folk från bemanninsföretag, det måste kosta norska staten sinnesjukt mycket. Häromkvällen var vi 5 svenskar och 2 norskar på avdelningen. Crazy.

Men det verkar inte bara vara kring sjukhusen det är så. Var på skattekontoret idag, där vimlade det också av svenskar. Det var trevligt, vi kunde hjälpas åt att fylla i konstiga formulär.

Konstigast av allt var ändå när jag skulle fråga en person om vägen till en butik. En person som sålde tidningar på gatan. Hon var också svensk.

Jaja trevligt, då kommer jag inte glömma bort språket i alla fall.

i love oslo

Sitter på internetcafe i oslo. I love den hær staden. Har fixat massa praktiska grejer, sen bara gått på karl johann och suttit vid aker brygge och solat och haft det såååå bra. lite sællskap hade inte varit fel dock.

Dagens kænsla: norsk eufori.

Sjukvården i Norge.

En sak har jag kommit fram till sedan jag kom hit : jag ska aldrig flytta till Norge på heltid och jobba som sykepleier. Jag tycker inte att de är så duktiga faktiskt. Sjukgymnaster tycks inte existera vilket leder till att PEP-flaskor och förebyggande av kontrakturer och så vidare är lika med 0. Deras medicinlistor är hopplösa och jag är därför glad över att jag oftast inte har ansvar för läkemedel. De är rätt duktiga på att bädda sängar dock. Hey.

Ingen planering för patienterna görs, och palliativ vård förnekas. "nej nej patienten ska hem till sitt boende". Ja eller hur, eller så dör patienten inom 24 timmar. Suck. Ge god omvårdnad och morfin istället.

De är sjukt snåla med smärtlindring vilket får mitt hjärta att svida. Mobilisering verkar de inte veta vad det är, patienterna ligger platt på rygg hela dagarna. Om man inte tvingar någon att hjälpa till att vända dem ibland.
Dessutom är sykepleierna sjukt dåliga på att sticka. Och jag får inte ta prover, men jag får sätta venflon/PVK/infart/nål.
Hey, sjukvården i svergie är nog riktigt bra. Där har vi struktur och planer. Vi är inte rädda för att ge smärtlindring åt de som behöver. Vi vet hur man förebygger trycksår. Vi vet nog mer om det mesta.
Sjukhuset jag är på är dessutom en jävla miljöbov. Plasttallrikar, plastbestick, plastmuggar... allt är engångsmaterial.

Sitter nu och surfar på min snälla roomies lilla ultraportabla. Tror grannarna står för bredbandet faktiskt! Ägaren till datorn, tillika den enda mannen i huset är ute och springer. Jobbigt ärtigt folk.

Ikväll är jag ledig, imorgon ska jag in till Oslo och dels ordna praktiska saker, men även bara glida runt.

Förövrigt funkar mina nya mediciner sjukt bra. Tack och lov.

Dagens känsla: YAAAY jag är ledig! men vad faaan ska jag hitta på?

Trøttis

Trøtt. Har inte mycket mer att sæga.

Dagens kænsla: Jag vill leka med kompisar.

Saknar er.

45 timmar ska jag jobba på 4 dagar. Hej och hå. Fortsætter det i den takten kommer ni få se en blek och trøtt Grynet nær hon kommer hem. Lite rikare också.

Saknar er så jædrans mycket, sjukt surt att min dator pajade. Ska se om jag kan fixa till det, men hur?! Jag vet inte om jag ens kommer hinna titta på Oslo. hehe

Språket smittar tamejfan. Jag kommer snart prata Norska.

Om man tar bort all lækemedelshantering och allt administrativt från en sjukskøterska, vad ær man då? Underskøterska? Hittills har jag mest gjort sådana uppgifter. Well, jag får løn som en sjukskøterska så det funkar.

Dagens kænsla: Miss you guys soooo much.

Ankomst till Oslo.

Nå ær jeg i Oslo. (MOHAHA)
Har snart avslutat mitt førsta pass, som jag gjort på en gastroavdelning. Kan inget om gastro så det har varit spænnande. Ska æven gøra ett pass på hjærtovervak. Thats just scary.

Bor i ett litet kollektiv i ett radhus, jag och tre till Svenskar. Har bara træffat en av dem hittills.

Jag kommer jobba ihjæl mig hær.

Dagens kænsla: Trøtt och lætt førvirrad av allt som ær nytt

Jag är ett kap. Faktiskt.

Hey, både jag och BloggF har många läsare, ändå är det ingen som anmäler sig i utlottningen av mig? IT HURTS! :P

Äntligen reaktion.

Igår blev det för mycket. Igår reagerade jag. Jag fick ut massa känslor, både genom ilska och gråt. Diagnosen var droppen som fick bägaren att rinna över och jag har insett att jag måste tänka om. Något folk i allmänhet tar för givet måste jag nu se som en bonus. Mitt största mål i livet är inte längre självklart.

Glasskärvorna som ligger utspritt över golvet säger en del vad som hände igår. Undrar om glaset eller jag är mest trasigt? Nå hej, jag ska slänga och dammsuga så det blir fint på ytan igen. Inom mig ska jag laga laga laga.. laga det som går.

Dagens känsla: Lätt apatisk, men samtidigt förvånansvärt tillfredställd.