Idag har Nils tagit något språng i sin utveckling. Kanske. Eller så är det bara tillfälligheter. Hur som helst så har han varit vaken mycket längre stunder och på ett annat sätt. Mer närvarande liksom. Han har tittat sig omkring och försökt jollra lite. Och så har han smällt av ett gäng svarsleenden mot mig. Så där gulligt, osäkert och lite skevt som det är i början. Dessutom har han börjat äta mycket mer, bokstavligt talat över en natt. Från att knappt få i sig 90 ml, till att svepa 120 ml. Tjohej.
Åter igen så är jag mamma till en Einstein, typ.
|
Han är ju för fin, vår lilla tjocksmock. |
På tal om hallonsaft. Det här med kupèvärmare är ju helt fantastiskt. Att komma ut på morgonen och se andra bilar med cement-is på rutorna och själv bara kliva in i en alldeles varm bil. Det är vardagslyx det.
4 kommentarer:
vilken liten sötnos måste jag bara säga! =)
han e riktigt bedårande , hur många månader är han nu?
Haha, vilken lustig poäng om kupevärmare (lustig för mig ja). Här där jag bor finns liksom inget alternativ. Har man inte motor/kupe-värmare så får man garagera bilen över vintern och vänta in bättre tider. ;)
Men alltså. Nils. Vilken vacker bebis! Ni har finfina gener du och din man. :D
Men nu får du väl ge dig Nils. Sluta le! E måste ju också komma igång med sånt snart.
Och haha. De där glädjeskutten med att gå från 90 till 120 ml gjorde vi runt den 10 januari 2010. Då var A precis 6 månader gammal... Hahaha. Och så undrar man varför hon är pygmé...
Mmmmm söt är han. Men inom kort får han konkurrens av vår lilla grabb. Vänta bara! ;)
Skicka en kommentar