I början av året var jag fortfarande föräldraledig med LovaLiten. Vi fortsatte trenden med att börja nytt år bland flyttkartonger då vi fått en lägenhet blott en trappa upp i huset. Från två rum och kök på sjuttiofem kvadratmeter med terrass, till
fyra rum och kök på hundrafem kvadratmeter. Dock utan terrass men helt nyrenoverad.
Jag sökte jobb (helt kompatibelt med föräldraledighet, tro det eller ej) och vi käkade
LCHF-mat och droppade kilon. Jag fick ett par coola jobb som jag tackade nej till av olika orsaker och hoppade istället på det jobb som kom att bli min nuvarande fasta tjänst. Första mars, dagen efter att
Lova fyllt ett år, bytte jag och Andreas plats och han tog över hemmafrurollen. Han gjorde det med bravur och varvade långkok och barnasnyt med besök på öppna förskolan.
 |
| Lovas ettårsdag. |
Enligt graviditetsuträkning blev jag gravid tjugonde april. Precis som Lova är den här bebisen väldigt välplanerad och blev till på första försöket. Helt sjukt med tanke på att jag har pco-s och borde ha svårt att bli gravid. Snacka om mirakel.
Jag satte mig in i mitt nya jobb som snabbt innebar att jag fick rejält med ansvar då jag blev patientansvarig sjuksköterska för två avdelningar. Jag har älskat det nästan varje dag.
I maj provade Lova på en modellkarriär då hon fick göra ett
barnmodelljobb för en ganska stor tysk kedja. Det gick lite åt skogen då hon blev sjuk lagom till andra fotograferingen och vi vet faktiskt inte om hon kom med i någon katalog.
Till vardags så levde vi som vi brukar göra mest; med små utflykter och hitta på saker när tid och ork finns. I början av sommaren åkte vi på vår
enda resa i år. Vi bilade till Skåne, där vi tog in på ett urgulligt B&B i Skurup, för att senare besöka kompisar i Malmö. Vi flängde runt och träffade kompisar i Skåne och gjorde en del turistutflykter. Vi fortsatte till Göteborg där vi tog in på Gothia Towers, träffade kompisar och Lovas farmor som bodde där då. På hemvägen stannade vi hos kompisar i Borås.
Allt detta på en vecka. Vi hade planer på att åka till Andreas familj i Umeå, men det resan ställdes in. Sammanfattningsvis kan vi lungt säga att vi hållit oss på hemmaplan mer än vanligt, men vi spenderade massor av tid ute på landet.
 |
| Försommar i Skåne. |
 |
| På landet. |
Mitt i sommaren, när vi planerade avslut på föräldraledighet och inskolning på förskola för LovaLiten, fick Andreas veta att det inte längre fanns plats för honom i de butikerna han tidigare jobbat på. Istället blev han flyttad till butiken som låg längst bort från vårt hem - en enkel resa på två timmar. Där sprack våra tankar om att kunna umgås som en rätt normal familj. Hade det inte varit för att Lova faktiskt fick plats på en dygnet-runt-förskola så hade vi inte haft en möjlighet att få ihop vardagen. Någon hänsyn till vårt (privat)liv togs inte alls och facket kunde inte hjälpa till. Som med allt annat gäller det att se det positiva i eländet och detta gjorde att Andreas jobbsökande tog ny kraft. Efter en lång rekryteringsprocess fick han äntligen ett jobb som grafisk formgivare, på Paf.com, där han börjar andra januari tjugohundratolv. Ett rejält lyft, på alla sätt.
 |
| Midsommar på Skansen. |
Sista dagarna på vår sensommarsemester, som också var sista dagarna innan det var dags att skola in Lova på dagis och börja vardagslivet på allvar, så blev vi man och fru.
Make och maka. Familjen Egenaes. Vi gifte oss i all enkelhet, endast vi, prästen och ett par vittnen i kyrkan. Vi tog in på Stallmästaregården och åt gott och fick spabehandlingar. Det kunde inte bli ett bättre bröllop för oss.
Måndagen efter vår vigsel var det dags för förskoleinskolning och därefter livspussel med två skiftjobb och allt därtill. Mer vardag än så kan det knappast bli och hösten har kantats av eviga förkylningar och ett par antibiotikakurer. Helt i sin ordning med andra ord, men tungt när man är gravid.
 |
| Plötsligt var hon ett dagisbarn. |
Året avslutas snyggt med ledighet för oss båda. Andreas är mellan två jobb på det bästa sättet som finns, då nästa jobb redan väntar. Jag är ledig och väntar på att ploppa bebis. Snart börjar nya äventyr och om framtidsutsikterna ska jag nog skriva i ett annat inlägg. Året avslutas med bästa vännerna, schysst mat och skumpa.
Om jag ska sammanfatta det här årets teman enkelt så är det tre ord som varit typiska:
Flyt: Även detta år har allt flytit på. Vi har fått jobb när vi behövt, lägenhet, fått in Lova på bästa förskolan etcetera. Motgångarna har varit förhållandevis små och som alltid så gör vi det bästa av varje situation. Tur, skicklighet eller att vi skördar vad vi sått.. man kan se det hur som helst men bra är det.
Inköp: Vi har köpt en massa rätt stora saker. Sovrumsmöbler, Lovas möbler, bil, varsin telefon, två barnvagnar, min vigselring, mer möbler. Listan kan nog göras rätt lång och i efterhand förundras jag över hur det har gått till.
Kärlek: Det är inte svårt att vara positiv och lycklig när man har världens finaste familj. Det är familjen som är drivkraften och anledningen till att jag fortsätter se livet i rosa.
