2008-02-16

Jag lever för kicken, precis som du.

Det här kommer bli en blogg som jag länge har velat skriva, har haft den i mitt huvud i en halv evighet men den har inte varit färdigfunderad. Hoppas jag har funderat klart nu. Det kommer hur som helst att bli brutal ärlighet nedan.

Lars Winnerbäck skriver många bra saker, vilket förvisso tog mig en jävla stund att inse. Nu är jag tamejfan smygkär i karln. Jag är en av dem som lever för kicken. Så gör även många av mina vänner och jag tror att hela den tankegången kan vara generationsbunden. Vi vet att vi har stora möjligheter i den här världen, vi vill inte nöja oss. Vi vill mjölka ut så mycket som möjligt ur livet, vi vill ha allt. ALLT.

Jag söker kickar. Jag vill ha kickar.... Vad menar Grynet nu? Jo, upplevelser.. som ger mig energi, spänning, sköna känslor. Jag har funderat fram och tillbaka på det här med att söka kickar. Det känns motsägelsefullt att säga att jag söker något som inte går att hitta om man letar. När jag letar efter kickar har jag förväntningar och då uteblir den här sköna känslan. Jag vill känna det hela tiden, men eftersom det inte går att leta så är det en omöjlighet. Kickarna dyker alltså upp när jag minst anar det. Det värsta är att kickar oftast handlar om nyhetens behag. Därför kan allt som från början givit kickar, bli till grå vardag och förlora alla sköna känslor.

Vad vi upplever som kickar måste nog vara väldigt individuellt. Stå och vråla på pojkar som springer efter en boll, hoppa fallskärm, sjunga perfekt på en viktig audition, titta på gråsparvar eller läsa otaliga modebloggar. Vad vet jag?

Vad går Grynet igång på då? Det har jag sannerligen funderat mig blå om, och jag tror faktiskt jag kan rabbla upp några saker som givit mig kickar sedan jag började fundera kring detta.

*Intressanta samtal. Maria, Mia, MammaM och J har bidragit massor. Det ger mig energi, nya kunskaper och insikter.
*Känslan av att kunna fixa något själv, något som inte förväntas av mig exempelvis för att jag är tjej. Det ger mig en känsla av styrka och självständighet.
*Ny bra musik. Öronorgasm är alltid en kick och i det senaste har ju bland annat Adele givit mig hopp om ny spännande musik. Grymt välgjord sådan dessutom.
*Den där rätt blöta natten då jag insåg att jag var ensam på Stockholms gator. Då jag åkte hem till någon jag aldrig hade träffat (Tack K för att du räddade mig från alla pundare och risken att bli mördad haha). Det gav mig spänning.
*Att för första gången på 15 år stå öga mot öga med barndomskärleken. En av favoriterna i den här listan faktiskt. Spänning där också.
*Människor, nya bekantskaper. Ger mig..allt.
*Igår kväll då jag stod i korsningen St Eriksgatan-Fleminggatan och bara betraktade staden och människorna. Och hade den där känslan av frihet och styrka - känslan av att kunna göra vad jag vill, när jag vill.
*En impulsiv resa till Karlstad, som gav mig massor. Återigen spänning.
*När jag var bitch de luxe och flörtade med en kille, endast med baktanken att få skjuts hem från krogen senare den natten. Skönt att inte alltid försöka vara genomgod.
*Galen shopping. Innan jul fick jag ett sådant tokanfall och brände tusenlappar på kläder och skor, på bara minuter. Kläder som jag sedan aldrig har använt, för jag gillar egentligen inte senapsgula toppar och fula korta grå byxor, vilket jag uppenbarligen trodde den dagen. Shopping är nog det som ger kortvarigast kick, och en väldigt tillfällig tillfredställelse. Men ack så skönt det är.
*Att släppa på kontrollen. Inte veta vad som är lek och allvar och låta någon annan styra. Känslan av undergivenhet.
*Köra bil långa sträckor. Känslan av att själv bestämma vilka vägar jag ska ta, känslan av frihet.
*Att veta att jag klarar mig. Jag klarar mig på egen hand. Jag behöver ingen. Det betyder inte att jag vill vara ensam, jag vill ha många i mitt liv. Jag vill leva i min rosa bubbla som smakar hubbabubba och är du riktigt snäll så är du välkommen att hoppa in.

Jag kan säkert komma på mer om jag funderar....men nu vill jag veta:
Vad får du kickar av?


Förövrigt har jag ett par spännande möten att se fram emot. Hoppas verkligen det blir av, och hoppas det ger mig nya kickar.

1 kommentar:

Emelie sa...

Åh, kickar ja... det finns inget som ger mig sådan kick som efter en svacka och jag inser att jag är kvinnan i mitt eget liv och att det finns ingenting jag inte fixar!