2008-03-19

Spöken.

Okej, här kommer inlägget som kan innebära att folk anser att jag är en komplett idiot.

Jag har inte alltid trott på spöken. Jag har alltid varit nyfiken på det, men alltid sagt att jag inte tror på det, förrän motsatsen är bevisad. Jag är numera övertygad om att det finns.

För två och ett halvt år sedan flyttade jag till den lägenheten jag bor i. Jag tog över den efter min bästa kompis och hennes sambo och jag var själv sambo med A tills för ett par månader sedan.

Jag minns inte riktigt när allt det märkliga började, men jag vet att det var en vinternatt. Jag hade precis gått och lagt mig, släckt alla lampor i lägenheten utom i sovrummet där jag befann mig. Helt plötsligt tändes två taklampor i vardagsrummet. Två taklampor som tänds med två olika strömbrytare. Jag blev rädd, slängde på mig kläder och sprang ut och ner till stationen där en killkompis jobbade. På vägen dit ringde jag kompisen som bott här innan och berättade om vad som hänt, och hon var inte förvånad. Märkliga saker hände när de bodde här också.

Efter den här händelsen har massor av märkliga saker hänt, och jag är inte den enda som upplevt det. Balkongdörren har stått på vid gavel när jag kommit hem flera gånger, trots att jag vet att den varit stängd. Stereon har stängts av och satts igång med annan musik. Lampor tänds och släcks. Någon gång har varenda lampa varit tänd när jag kommit hem, trots att jag vet att jag släckte överallt när jag gick. Kranar har satts igång. Saker har flyttat sig, men inte så att jag sett när det hänt. Jag har känt hur någon har hållit mig i handen på natten.

Många har känt närvaro, till och med fått hjärtklappning och ångest. Någon har känt händer på sina axlar. J fick en taklampa i huvudet och när han gick förbi datorn brann nätverksaggregatet. När han tänder lampor så säger de ”poff” och slocknar. Jag har blivit varnad för att umgås med honom på grund av detta. Att spöket eller spökena försöker varna mig för honom, att han är farlig för mig på ett eller annat sätt.

Jag tog upp detta med min hyresvärd för ett tag sedan. Han bara log och mumlade något. Jag pratade med en granne, som förstod precis vad jag pratade om. Han och hans sambo har också upplevt märkliga saker och han har känt smekningar på sin arm när han sovit.

En kväll när jag och en tjejkompis satt och fikade vid mitt köksbord och pratade så började min kökslampa flippa ur. Jag har en lampa med en touchdimmer, det vill säga att om man tar på den så dimmar den. Det går långsamt som attans. Men när lampan flippade dimmade den upp och ner i en betydligt högre hastighet. Detta hände mitt i en konversation som jag inte minns vad den handlade om, men jag minns att jag hade en olustig känsla över samtalet. Både jag och tjejkompisen kände att någon stod bakom min rygg och tittade rakt på henne. En stund senare kom en annan kompis hem till mig och när hon klev in i hallen fick hon hjärtklappning och kände närvaro, innan vi ens hunnit berätta vad som hänt.

I förra veckan gick jag upp på vinden. Jag hade glömt nyckeln, vilket jag aldrig gjort tidigare. Jag svor för mig själv att jag inte köpt det jag skulle ha, eftersom det skulle ha kostat mig en tjuga och jag hatar ju att gå upp på vinden. Jag gick och hämtade nyckeln och gick upp igen. I samma sekund som jag satte nyckeln i låset kände jag mig ovälkommen. När jag stod och rotade efter det jag skulle ha hörde jag en barnröst. Jag sprang ut, ner för alla trappor och ut på loftgången. Jag kan lova att jag blev förföljd fram till dörren som tog mig ut från trapphuset.

Detta berättade jag för M&M igår. M som sov hos mig för några veckor sedan hade hört någon prata. Hon kände närvaro. Datorn hade frispel. Hon blev skrämd. Hon kopplade ihop det jag berättade om barnrösten och det hon hade hört och hon tittade upp på mig med ögon som tefat och satt med sin macka i handen helt förstenad. Jag kände närvaro och i samma ögonblick började lampan dimma igen, och slutade inte förrän vi släckte med strömbrytaren. Alla tre kände att någon var där.

För många kusliga händelser för att det ska vara slumpar. Jag tror stenhårt på det. Jag har dock aldrig känt mig hotad, och det är anledningen till att jag bor kvar.

Om någon sitter och klämmer på ett telefonnummer till ett medium eller exorcist eller något.. please let me know!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag skulle faktiskt vilja vara med om det, men inte under en längre tid. Jag har aldrig haft möjligheten och min lägenhet är fri från sådant.

Anonym sa...

Låter kusligt. Du är modig som vågar bo kvar, jag hade nog inte vågat det.

Kanske är det här ett fall för TV-programmet Det Okända i TV4+? Annars finns det många medium som man kan googla på eller rådfråga i Passagen Debatt (New Age). Tyvärr har jag ingen erfarenhet av spökerier och kan därför inte rekommendera någon. Lycka till iaf och Glad påsk:-)

Anonym sa...

Hej!

Idag så satt jag vid datan och så kännde jag att lampan släcktes och tändes eller så var de något vitt som hoppade upp i huvudet på mig. Kan man få svar vad det är eller?????