Mamma ringde nyss. Tydligen är det sådan kris på syrror här i krokarna att jag eventuellt sitter i en galet bra sits. Lönerna hon nämnde når svindlande höjder, ungefär de dubbla mot vad jag hade i snål-Skåne. Håhåjaja. Vill jag börja jobba? Den största anledningen till att gå in och jobba är dock inte pengarna, utan snarare för att Andreas ska få vara hemma med Lova. Jag hade nog gillat om han jobbade typ 70% och jag 30%.
Han har provanställning nu och cheferna vägrar ge honom besked ännu om huruvuda han får fortsatt tjänst. Men med tanke på att han säljer så bra att han skulle kunna sälja sand i sahara så tror jag inte det är något att snacka om. Hur som helst, om han inte får tillsvidare tjänst så får han bli föräldraledig. Och jag sitter omedvetet i en guldsits.
Hur kan man inte sakna det här?
Dagens känsla: Sugen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar