Idag är det ett helt år sedan Andreas friade. Och här har det varken blivit bröllop eller barn gjorda! Fast det är trevligt med frieriårsdag tydligen (ja man kan även kalla det förlovningsdag), för det visade sig att jag fick en present! Fast det var ju han som frågade den där frågan, så det är ju lite märkvärdigt att jag ska få present.
Jag sa ju inte ens ja direkt, jag sa ju
"Menar du allvar?"
 |
| Det här bådar ju gott... |
 |
| Ett par jättesnygga örhängen! |
3 kommentarer:
Antar att du svarade ja sedan. Gulligt med presenten. Vad fick han?
Han fick ju mig :D
Vad gullig han är, din Böte. :)
Känner igen "menar du allvar?"-responsen. Ungefär så reagerade jag när John "friade" på vår treårsdag, även alla hjärtans dag. Vi har aldrig gett varandra presenter den dagen eller ens firat den på något speciellt sätt, så när han smäller upp en liten fyrkantig låda trodde jag jag skulle dö. Jag minns faktiskt inte så mycket mer av den kvällen. ;) Och nu, fem år senare, lever vi fortfarande i synd. Fy fan för oss.
(och extra coolt att min verifieringskod blev "friab", nästan som "friar".)
Skicka en kommentar