Barnvagnsbutiker x 3, barnvagnar och mys.

Idag hade vi lite ärenden i stan igen så vi har haft ytterligare en supernice vårvinter dag tillsammans. 

Vi började med ett besök på Babyproffsen på Kungsholmen där vi lämnade massa cupcakes, pratade lite med Jocke (som är såå saknad) och klämde och kände på barnvagnar. Eller barnvagn i singularis kanske, eftersom mitt bästa babyproffs bestämmer saker som har med babyprodukter att göra. Så vi tittade på den vagn han valt ut, helt enkelt. Skönt att veta att det blir en vagn med bra kvalitet för det finns mycket skrot där ute på marknaden. Dessutom plus i kanten att han får rabatt, den dagen det blir aktuellt. Andreas har förresten redan valt ut en syskonvagn också.

Vidare gick vi och spanade i diverse favoritbutiker, ströshoppade och så käkade vi kalasgod lunch på Babyrevolution som för övrigt är stans schysstaste babyställe med galet fina grejer. Vi hängde med Kristiina  och hennes lilla Lovisa.

Kristiinas vagn hade fått lite problem efter en flygning och det var ju bara ett telefonsamtal bort, ett par babyproffs emellan. Vips var vi på väg till Babyproffsen på Söder. Där klämde vi ännu mer på samma vagn som tidigare och Kristiinas blev lagad.

Dagen blev längre och betydligt bättre än det från början var tänkt!

Att åka pendeltåg är mycket skoj.
Man kan titta ut genom fönstret eller flörta med alla medpassagerare.

Godingen.

Tårar. En ovanlig syn.

Tur att barnen är normala i alla fall.

Lova fick paket eftersom hon fyllt år.
Ett pussel och kritor, hurra!

FinKristiina tar en powernap medan Lovisa skrattar och ler. 

På vägen hem. Lite pixtlig i skallen så där.

Barn och bil.

Anna och Mats fick en dotter i morse! Hurra hurra hurra hurra! Det kanske betyder att jag får gosa bebis om några veckor eller så. Hurra!

Dessutom har vi span på en bil. Bara lite (typ en miljon) saker att kolla upp och fixa och trixa med. Men det kan nog bli bra. Vi kommer bli kombisvenssons.

Att bara vara.

Idag är det måndag. I alla fall i min hjärna eftersom jag har jobbat.

Det vi märkt tydligt under de här veckorna som jag jobbat är att vi har så sjukt mycket mer tid tillsammans som en familj nu! Och det är nice. Vi hinner promenera, laga middag utan en ettåring som drar i byxbenen, titta på film, städafixadona och ja, vi hinner att bara vara. Bästa bästa.

Fel låt vann.

Eftersom fel låt kommer vinna så missar vi melodipestivalen även denna kväll.


(Tack Fredrik)

Vår Gose-Goo.

En övningsgåare.

En telefonpratare (fast det är en tax, inte telefon).

En leksaksletare.

En suput.

En bokslukare.

Brallorna hon har på sig fyndade jag på loppis idag för femton kronor. Vi älskar dem.

Lovas våroutfits.

Skinnjacka och vindfleecejacka under.

P.o.P -mössa som matchar bättre än vad det ser ut.

Jag råkade springa på en jeansjacka för 20 pix på en loppis.

Pumadojor och ugglemössa.

Nu längtar vi som bara attans på att våren ska komma på riktigt. Och att ungen ska börja gå ordentligt.

Jag, konstnären.

Vi var som sagt på Liljevalchs idag. När jag kom hem låg det ett mail i min inbox från min pappa som bemödat sig med att scanna in gamla teckningar jag har gjort. Och med färskt minne från tidigare nämnda konstutställning så blev min första tanke att jag hade platsat där redan som barn.

Fast å andra sidan... så hade vi faktiskt en utställning där, när vi var barn.

Nu ska jag bli så där estetiskt svår att jag knappt förstår mig själv. Jag ska rita huvudfotingar och säga att de kommer till mig och ha långa utläggningar om varifrån jag får min inspiration. Det ska jag.

Inte.

Underbar dag!

Idag drog vi in till stan. Vi skulle åka till Aquaria på Djurgården. Men så ändrade vi oss och bestämde oss för Fotografiska  istället, eftersom Lova med största sannolikhet skulle sova när vi kom till Djurgården. Men eftersom vädret strålade så bestämde vi oss för att strunta i Fotografiska och promenera ut på Djurgården och gå till Aquaria. När vi kom dit visade det sig att man inte fick ta med barnvagn in och Lova sov, så vi hamnade på Liljevalchs och kollade på vårutställningen istället.
Jag gillar konst, och där fanns verkligen höjdpunkter men också riktigt skit. Några ihoplimmade papprör exempelvis, det har jag svårt att se som konst.
Vi promenerade även en himla massa och njöt av vårvintern och det faktum att trottoarerna på många ställen redan var sopade och grusfria. Vi åt lite mat och strosade in i vissa butiker. Mysig dag helt enkelt och jag fascineras än idag över hur lätt Lova är att ha och göra med. Snälla goa unge som aldrig gnäller.

Hufvudstaden ja. Skönt att det står på fasaden så att man vet liksom.

Så här blå var himlen.

En sån där vitsparv.

Liljevalchs.

Ett barn som njuter av solen.

Vatten. Stan är full av vatten.

Den här bilden säger allt.

Fail.

Eftersom jag är ledig idag så tog jag för givet att det är lördag. Och nyduschad som jag är så struttade jag runt näck, tills jag insåg att det är fredag och att skolan mitt emot har lektioner och full insyn.

Nåväl, den bjuder jag på.

Grejerna pajar på löpande band.

Jag undrar varför det är så att allt som är dyrt ska gå sönder samtidigt. Vi skulle behöva köpa bil, ny dator, nya telefoner, nytt strykjärn, ny tv med mera. Samtidigt. Allt det där har förvisso inte gått sönder, men det är väl mer eller mindre en tidsfråga.
Knasigt i alla fall.

För trött.

För att blogga. Hoppas på bättre bloggning imorgon.
Vad har ni gjort idag, kära läsare?

Recension.

Bättre än Död Snö. Sämre än de flesta andra.

Helt klart sevärd, på sitt eget alldeles sjuka vis.

Vårt sovrum.

Ikväll får ni se bilder från vårt sovrum. Vi har fortfarande inte fått upp spegeln och vet inte ännu vad vi ska ha för tavlor. Dessutom är tanken att vår tv ska upp på väggen och att en ny, större, ska inhandlas till vardagsrummet. I framtiden.

Det är här magin händer.

Dött (aldrig varit levande ens) krafs.

Myspysljus.

Änglar finns det lite överallt i vårt hem.

Halva sovrummet ungefär.

Senare ikväll eller troligtvis imorgon kommer jag lägga ett inlägg i debatten om att barnomsorgen borde utökas.

I arla morgonstund.

Fördelen med att kliva upp hiskeligt tidigt är att jag följaktligen slutar tidigare och får komma hem och dundergosa med LovaLiten.

I arla morgonstund.

Fördelen med att kliva upp hiskeligt tidigt är att jag följaktligen slutar tidigare och får komma hem och dundergosa med LovaLiten.

Heja Moonkids.

Kära påskharen/vårtomten/jesus/icastig eller någon annan. Denna t-shirt önskar Lova sig. 

Finns att köpa på Oii design för en liten peng.

Mitt jobb.

Nu har jag jobbat i en vecka och bitarna börjar falla allt mer på plats. Hela veckan har varit ett virrvarr av återseenden av folk jag mött tidigare i olika sammanhang. Jag har även fått en hel del frågor om jag är dotter till någon av mina föräldrar och det är jag ju i allra högsta grad. Lite alla-känner-apan känsla på det, men det är väl en komplikation av att ha ett ovanligt efternamn och jobba i samma kommun som föräldrarna och dessutom där jag är uppväxt.

Jag har den här veckan på mig att lära mig färdigt bitarna på den arbetsplatsen jag är på just nu och sen blir det byte med två veckor inskolning på ytterligare ett ställe. Planen tycks vara att jag ska vara flygande och jobba där det behövs. Kan vara nice, eftersom jag är av den åsikten att ombyte förnöjer.

Jag är Röda Korsetsyster och det här är min brosch.
Jojo, fint ska det vara!

Ett år tidigare.

För precis ett år sedan idag skrev jag detta:
Förlossningsberättelse.

Med såpbubblor kan man aldrig ha tråkigt.

Dagens lärdom: Helgerna går så där fort igen.

Dagens känsla: Med såpbubblor kan man aldrig ha tråkigt.

Läs: svordomar

Okej att Lova fick ett hysteriskt piano i födelsedagspresent av Helena toch Simon. Men när det är Andreas som försöker utveckla sin musikalitet med hjälp av samma leksak så är det nära att jag kastar ut både honom och pianot genom fönstret.
Utan att öppna först.

När Lova var sju månader...

Var hon så här galet fantastiskt söt.

Fast det är hon ju fortfarande.

Mitt lilla barn.

Ett barn ska jag ha när jag blir stor
med smala ben och mjuka skor
små vassa tänder och skära händer
mage som en sockertopp..

..och ljusbrunt hår, precis rakt upp. 

Lova är sex veckor på bilden.

Vår i min blogg!

Jajjamen, designen började kännas lite väl vintrig och mörk, så för att hjälpa våren lite på traven så blev det ny design i bloggen.

Och som vanligt är det inte jag själv som gjort den, utan självaste Böte, mannen jag delar möbler med.

Gamla.

 

Nya.

Hur man lär barnet att gå.

Tänk vad man kan förtjäna.

Idag är det ett helt år sedan Andreas friade. Och här har det varken blivit bröllop eller barn gjorda! Fast det är trevligt med frieriårsdag tydligen (ja man kan även kalla det förlovningsdag), för det visade sig att jag fick en present! Fast det var ju han som frågade den där frågan, så det är ju lite märkvärdigt att jag ska få present.

  Jag sa ju inte ens ja direkt, jag sa ju 

"Menar du allvar?"

Det här bådar ju gott...

Ett par jättesnygga örhängen!

Dagen i bilder.

Det är konstigt att det är Andreas som står för fotandet medan jag är borta om dagarna. Jag kan tyvärr inte bjuda på min egen dag i bilder på grund av sekretessen. 

Gladskit!

 "Lova, var är näsan?" 

 Farfar och Lova.

Ge mig en bil.

Jag vill verkligen ha en bil. Helst igår. Märta har nu varit död sedan en tid och jag får klåda av att inte ha bil. Bussåkande är inte riktigt min kopp te.
Men jag orkar inte med hela proceduren med att leta efter en bil. Det ska vara en bra bil, den ska inte vara för gammal, inte gått för långt och inte kosta för mycket att köpa. Sedan ska den även vara skaplig i pris gällande försäkring och bensin.

Och självklart ska alla runtomkring uttrycka sina åsikter om rätt och fel och bra och dåligt vilket mest bara skapar ett virrvarr och en insikt om att de enda vettiga bilarna är de vi inte är beredda att spotta upp pengar för.

Det var lättare att bara få en bil.

Bilder enligt önskemål.

Det här är alltså den sängen vi köpte sjukt billigt till LovaLiten redan i somras, och som farfar Stig nu tagit med sig från Umeå. Tanken är väl att den ska tas i bruk så fort Lova klarar att ta sig i och ur den skapligt.

'

 

Lova verkade gilla att ligga i den sägen.

Nya jobbet och trevligt besök.

Första dagen på jobbet gick bra. Som vanligt är det jobbigaste det administrativa som alltid är olika på alla ställen. Nya journalföringssystem och en massa annat sånt där papperstrix. Själva patientbiten känns roligast och hittills lättast. Det blir nog bra det här. När jag jobbade hann jag inte tänka så mycket på Lova men jisses vad märkte att jag saknat henne när jag kom hem.

Förresten är Lovas farfar här på besök från Umeå. Han har tagit med sig den otroligt fina gamla utdragssängen som vi fyndade på loppis i somras. Dessutom var den bästa mostern Åsa (andreas moster alltså) här idag och hälsade på.

Första dagen på nya jobbet.

Alldeles snart ska jag promenera till nya jobbet. Promenera, inte åka SL. Bara det är värt att korka upp en flaska skumpa för!

Jag är lagom pirrig.