2008-06-09

Självkänsla vs Självförtroende i livets vågskål.

Jag har tidigare skrivit något inlägg om balans i känslorna. Många av bloggarna jag läser genomsyras av skribenternas längtan och sökande efter att finna balans. Jag har skrivit om att jag inte vill ha denna balans, utan snarare att jag vill ha hela spektrat av känslor och att det är känslovariationerna som gör mig levande.
Idag hörde jag en intressant diskussion på radion och fick en jädrans insikt. Det jag söker är också balans. Fast det är balans mellan självkänsla och självfötroende. Jag är övertygad om att denna balans leder till harmoni och i förlängningen styrka. Jag är även övertygad om att jag har denna balans just nu, mer än någonsin.

En annan insikt som slog mig nyligen är att jag har mig själv överst på priolistan, vilket är någon slags premiär. Kan det vara så att självkänsla, självförtroende kontra att ge sig själv lite tid, rum, kärlek och vad jag nu behöver, har ett samband? Troligen.

Kanske är det så att jag inte riktigt finns där för mina vänner så som jag brukar. Jag vet att jag ofta försöker lyssna och ge stöd åt vänner som behöver det. Jag tycker inte att jag dras ner av det i allmänhet, men jag har en rätt stor dos empati så det är klart att vänners problem finns i bakhuvudet. Som sagt - jag är står överst på min priolista och jag vill må bra. Möjligtvis är det så att jag är mer ego än vanligt, men i så fall är det precis vad jag behöver.

Telefonen ringer och piper konstant. Ibland orkar jag inte svara. Ibland säger jag att jag ringer upp sen. Sorry vänner, men Grynet är viktigast i mitt liv just nu. På andra plats kommer rar, som ger mig massor av inspiration och energi. Det glöder i mig.

Dagens känsla: Helt okej att vara tillbaka på jobbet.

1 kommentar:

Emelie sa...

Egoist - javisst! :-)