Andreas: Jag kommer sakna dig som fan när du åker till sthlm!
Jag: Jag kommer sakna dig massor också.. men det kanske är bra att vi är på varsitt håll ibland, det måste vi ju stå ut med...
...
2 sekunder senare
Jag: Eller vad fan säger jag? Varför skulle det vara bra? Jag älskar dig som fan och vill inte vara en sekund utan dig, varför ska det då vara bra när vi inte är nära?!
Snacka om att man lätt trillar ner i fällor om hur saker "ska" vara eller vad som är "rätt" eller "fel". "Det är bara bra att sakna varandra". Vad är det för jävla klyscha? Vi älskar varandras sällskap, vi älskar varandras sällskap i andras sällskap. Vi älskar varandra.. varför ska man då vara martyr bara-för-att?
Fem dagar ska jag spendera i Sthlm. Det var galet länge sedan jag var där själv och det ska bli kul att träffa alla kompisar. Men jag kommer sakna honom. Om några veckor ska han åka till Umeå i en vecka och jag blir lämnad kvar i vardagen. Jag ser inte fram emot det!
Dagens känsla: Delad tur är dubbel glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar