Efter att ha varit mer eller mindre instängda i en vecka, alla tre under samma tak, börjar situationen bli lite påfrestande. Hade det varit helt utan snor och hängighet så hade det varit mycket roligare, men å andra sidan hade vi ju då inte varit särskilt instängda. Just idag, när våra tålamod är som sämst, så vägrar LovaLiten att sova. Har man nyligen upptäckt att man kan stå i spjälsängen så måste det göras hela tiden. Och mitt tålamod tryter. Det där behovet av att vara ensam och få lite space gör sig påmint för första gången på väldigt länge.
Så när hon somnat så tänker jag sticka iväg och kolla på juliklappisar till Andreas. Och kanske något litet mer till LovaLiten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar