Lova går inte. Hon springer. Hon rusar och springer och älskar att hoppa. Hon är inte överaktiv eller så, men hon gillar det nog helt enkelt. Massor av energi i den där lilla kroppen. Det syns också, för hon har dragit iväg på längden och bebishullet är nästan borta. Nu är hon barn. Klättrar gör hon snabbt och lätt och med förvånansvärt bra kontroll. När vi är ute kan hon springa rätt långt ifrån oss, orädd. Lite blyg kan hon vara mot främlingar, men när hon sitter i vagnen eller går med oss så vinkar hon gärna glatt till alla.
Hon älskar att dansa och sjunga och gör det så fort det är musik i närheten. Sjunger ibland "lille kaaa" eller "lille kooo". Ritar gör hon gladeligen när hon ser en penna Hon älskar att läsa och vill gärna göra det jämt. Antingen sitter hon själv och bläddrar i böcker, eller så vill hon sitta i knät i fåtöljen och kika. När hon pekar på saker så duttar hon med pekfingret.
Hon kan peka ut många kroppsdelar och härma djur. Blandar förvisso ihop häst och ko ibland, men vad gör det? Fåret Shaun är favorit på tv och när hon ser på det så sitter hon och ropar BÄÄÄ.
På tal om att ropa; Lova har röstresurser som inte är av denna värld. Att denna lilla kropp kan låta så mycket är ibland förundrande. Dessutom har hon alldeles för bra kastarm, vilket vi inte alltid uppskattar när leksaker flyger.
Lova älskar också att kramas och pussas, inte minst på morgnarna när hon ligger i vår säng, eller på eftermiddagarna när jag kommer från jobbet. Och när hon kramas så klappar hon på axeln med handen. Klapp klapp.
I munnen ser det ut som att någon har tagit en näve tänder och slängt in dem. De växer inte särskilt snett, men de kommer liksom inte parvis som de brukar. Kindtänderna har ploppat upp, medan några av de främre fortfarande knappt syns. Lite huller om buller så där.
Hon älskar att äta röda grönsaker, frukter och bär. Hallon och tomater är favoriter. Smör skulle hon helst äta med sked om hon fick, och fisk brukar vara lätt att få ner. Mjölk tål hon nu för tiden och dricker det gärna.
Den lilla damen har fått humör. Blir arg och skriker. Lägger sig på golvet. Fast oftast tar det bara någon minut så är hon glad igen. Ibland blir hon sotis, om någon av kusinerna sitter hos morfar, eller om jag eller Andreas håller i en bebis. Fast det får hon vänja sig med, för snart ska hon ju bli storasyster!
Orden haglar ur henne och det är inte allt för sällan som vi tittar på varandra och förvånat säger "sa hon det?". Hon säger ofta tvåordsmeningar, men har byggt ihop både tre- och fyraordsmeningar.
Lovas favoriter är hennes napp och snutte.
Lite minnesanteckningar för oss själva:
Kroppsdelar Lova kan peka ut:
Öga, öra, mun, hår, tänder, näsa, mage, tår, rumpa, snippa, ben, händer, tunga, fot, kind.
Lovas ord.
Mamma, Pappa, Morfar (moffa). (Enligt mormor kan hon säga "mommo", men det har vi inte hört ;) ). Nanna (Nadja). Lova (Owa).
Macka, Vatten (vatten + allt som är drickbart), Napp (Mattin/bappen), Docka, Brum (alla fordon), Tuuuttutt (tåg), Tittut, Hej, Hejdå, Där, Lampa, Oj, Tack, Klocka, Läsa, Kaka, Sko.
Gunga, Hoppa, Kom (komma), Titta, Kissa, Sitta, Åka (bil, vagn, rutschkana mm), Leka.
Ko, Anka, Vov, Bää, Kvack kvack/Ganka, Ka/Lille katt, Apa
1 kommentar:
Sötnosen är ju stora tjejen ju! :)
Skicka en kommentar