2011-09-28

Vuxenliv, föräldraliv, barn och genus.

Idag har vi båda haft en ledig dag, samtidigt. Fantastiskt! Jag skulle ha jobbat kväll, men bad om att få ta ut lite komptid, vilket jag har rätt mycket av. Fick det beviljat och vips så blev vi båda lediga.

Så vad gör då ett par hårt arbetande föräldrar på sin lediga dag? Jo, de åker till CityGross och handlar förnödenheter för en halv evighet och ett världskrig framåt. De imponerar på två kassakillar genom att checka ut med den exakta summan av 2000 kr.

Vidare handlar föräldrarna kläder till hela familjen, mest av behov men även lite i överflöd.

Och åker sedan hem och storstädar varje kvadrat i linoleumheaven.

Därefter kommer barnvakterna, mormor och morfar, som tar hand om det relativt åsidosatta barnet som mest fått hänga med och gilla läget under dagen. (Nej ring inte soc snälla ni. Hon har både fått rena blöjor, kläder, mat, bad och lek idag).

När barnvakterna bjudit på gofika och vi på kaffet till så gick vi den långa promenaden till huset mitt emot och lyssnade på en föreläsning med Kristina Henkel som skrivit boken Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två. Jag har länge velat läsa boken men inte riktigt vågat, med rädsla för en massa bajsnödigt radikalfeministiskt låtsasgenus som bara förbjuder tjejer från att ha prinsessaklänningar och tvingar pojkar att klä sig i rosa. Efter att ha hört Kristina Henkel prata tänker jag läsa boken, för det hon förmedlar är precis det där obajsnödiga genustänket som skapar mångfald - precis det som jag tänker och tycker. Det handlar inte om att plocka bort, eller göra tvärtom, utan bara att ge fler valmöjligheter och nya tankesätt. iLike.

Hur shoppar då två ytterst genusmedvetna föräldrar?
Jo, ungefär så här:

Om man håller sig till vitt och svart så blir det väldigt könsneutralt. 
Och för att piffa till det så är multifärgade plagg bra, då garderar man sig rejält liksom.
Reflexväst är bra, man vill ju att barnet ska bli sett.

Och till Pytteplutt blev det en könsneutral kreation i könsneutralt denimtyg, 
men för att folk inte ska missa att det är en pojke så köpte vi strumpor i klassiska pojkfärger.

Jag kommer nog blogga mer om vårt tankesätt kring hur vi väljer kläder, i ett annat blogginlägg. Lite mer seriöst och mindre sarkastiskt än ovanstående.

Undrar om någon mer kommer springa på genusföreläsning imorgon, nu när jag bloggat om det.

2 kommentarer:

Marie sa...

Åh den föreläsningen hade jag velat gå på. Jag skulle köpa boken en gång. Hittade den på bokaffären, den såg ut som en broschyr av något slag. 439 kronor. Då dog jag lite. Sen hittade jag på mitt eget genustänk, haha.

britta bloggar sa...

Klokt det där med att försöka ge de alla möjligheter och inte begränsa. Inte låta pojkar slåss för att de är pojkar och flickor sitta tyst i ett hörn för att de är flickor.