Tuffing.

Håll era hundjävlar kopplade!

Jag och Lova var ute och strosade efter middagen. Vi fick syn på ett par hundar. Den ena var kopplad, den andra inte. Hundarna busade och bråkde med varandra och jag, som inte gillar främmande hundar, höll stenkoll på den okopplade hunden. Jag tog Lova i handen och gick förbi. Hon förstår ju inte att okända hundar kan vara dumma i huvudet och trots att hon brukar vara försiktig så vill jag ha koll på henne. Vi gick förbi och hinner gå säkert tio meter, men då rusar den okopplade hundjäveln rakt mot Lova. Jag plockde upp henne och ropar åt killen att ha sina hundar kopplade. Han svarar att det inte är hans hund utan nickar mot en kvinna. Kärringen vänder ryggen till och jag levererade en av de värsta utskällningarna i min egen historia.

Jag skiter i om folk går med okopplade hundar mitt ute i skogen. (Till och med våra "grannar" på landet kopplar sin hund när de passerar vår tomt, mitt ute i skogen). Men mitt bland folk och små barn vill jag att varenda jävel håller hundarna kopplade.

Annars kan jag lova att det kommer delas ut skrevsparkar från mitt håll i framtiden.

Livet. Varken mer eller mindre.

Att nästan spraya luftfräschare i håret, istället för hårspray, är ett tydligt tecken på trötthet.

Att jag börjat vanka och gå som en anka är ett tydligt tecken på att jag har foglossning.

Att barnet klättrar upp i Stokkestolen, över bygeln och sätter sig, inom loppet av 30 obevakade sekunder, är ett tydligt tecken på att barnet är en ninja. Och att det är dags att ta bort bygeln.

Att barnet vid hämtning på dagis väljer att bajsa när alla ytterkläder är på, är ett tydligt tecken på den regeln är sann.

Att barnet bajsar på väg till Willys som ligger 150 meter bort, så att jag får vända om, byta och börja om.. Inte bara en utan två gånger, är ett tydligt tecken på..... att hon är en skitunge.

Det var vårt 110915. Hur var er dag?

Idag höll jag i kameran.

Älskade trollunge.

Lekparkshäng före sovdags.

Dagiskittade.

Ja, nog tusan ska LovaLiten klara en höst/vinter/vårsäsong på dagis nu. Hoppas bara hon inte växer ur allt för snabbt!

 Skalkläder från Polarn o Pyret och Didriksons.

 Fleeceunderställ från Parvel, H&M och Molo.

 Två regnställ från Abeko (+regnvantar) och stövlar från Tretorn.

 Vinteroverall och vintermössa från Didriksons.

Några mössor.

I vårt lager finns också ett gäng tunnare vantar. Det vi måste köpa är raggsockor, vinterkängor och vintervantar. Sen tror jag vi ska vara kittade, eller vad säger ni?

Ja just det ja, hon har sin söta lilla Adidasryggsäck också!

En liten önskan.

Kan någon bara förbjuda användandet av musik eller hoppande, studsande och snurrande grejer i bloggar och på hemsidor. Det är fult. Fult fult fult.

Tack på förhand.

Dagens fail.

Gick till jobbet imorse med dunderförkylning precis som igår. Bad snällt om att få ronda först, så att jag ev kunde gå hem efter det. Hann inte ens ronda halvfärdigt, för mitt uppe i ett hembesök hos en patient tappade jag trycket och världen gungade till.
Fick avsluta snabbast möjligt och åka hem och doktorn fick klara sig på egen hand. Men det tror jag nog ska gå bra. :P
Nu ska jag vara ordentlig och vila. Imorgon har vi planeringsdag på jobbet och det tänker jag inte missa.

Vardag.

Jag lämnade Lova på dagis klockan tio i förmiddags och sedan dess har jag varit hemma.Städat, fixat och tagit det lugnt. Är förkyld för andra gången på kort tid så det har varit skönt att ta hand om mig själv lite. Skulle dock ha svårt att gå så här och skrota på mer regelbunden basis.

På grund av dagisflytten blev det lite ändrade planer med nattinskolning och den här dagen har varit som en extra inskolningsdag för att flera dagar fallit bort. Men de har inte ringt en enda gång så allt verkar ju lugnt. Lovas mormor ska hämta henne strax och jag ska åka till jobbet. 

Andreas har sin första jobbdag på ett halvår och tycker väl inte att det är jätteroligt att föräldraledigheten är slut. Helt förståeligt, jag kände samma sak trots att jag samtidigt var taggad på nytt jobb.

Lillsnörpan.

Mina åsikter.

På Twitter brukar många i sin bio skriva att det som man Twittrar är egna åsikter och inte arbetsgivarens.
Jag kanske borde gå ut på Twitter, Facebook och här i min blogg och skriva att mina åsikter inte per automatik är Andreas.
Och vice versa.

Folk, vi är gifta. Men vi är fortfarande två personer.

Så om jag skriver att jag tycker något om exempelvis Andraes arbetsgivare, så är det min åsikt, och inte nödvändigtvis hans.

Jämställda föräldraskap.

Min plan är, att efter pytteplutt är ute, gå tillbaka och jobba ganska snabbt. Nej, inte för att jag måste. Nej, inte på heltid. Jag kan tänka mig (efter ett par månader, om amningen ändå inte funkar som sist) att jobba en eller två dagar i veckan. Vilket i förlängningen innebär att Andreas är hemma motsvarande tid.
I all välmening får jag kommentarer på detta när jag berättar det. Folk säger "men åååh, den tiden är ju så kort, passa på att vara hemma och njuuuuta".
Ja, den tiden är kort. Ja, jag vill vara hemma och njuta.

Men det vill min jämställda man också. Han som har lika mycket rätt till våra barn som jag har. Han, som är hälften av våra barn. Han, som vill ta ansvar och vara delaktig.

Varför är jag ett offer om jag vill jobba? Och varför ska min rättighet till våra barn vara större?
Jag bara undrar.

Jag skulle vilja påstå...

... att det här är ett nice söndagssnack. 

Slånbär och Nypon.

Idag har vi varit på landet. Där har Andreas haft sin första och högst inofficiella körlektion med mig, vilket gick hur bra som helst. 

Och så har vi plockat nypon och slånbär, så i dagarna så det göras nyponsoppa och slånbärslikör.

Men några kantareller hittade vi inte.

Vårt lilla bröllop, del 4. Middagen.

Igår var alltså våra absolut närmaste vänner här. Vi hade sedan länge bestämt oss att ha en oerhört enkel höstmiddag, bestående av soppor och hembakat bröd. Bara för att gå emot allt snobberi med hummer och oxfilé. Kvällen var väldigt lyckad och ett par fina tal hölls för oss. Vi rördes till tårar och vi skrattade och hade hetsiga diskussioner, precis så som vi alltid gör!

 Antika kristallglas.

 Ikeasked och Ikeaservett.

 En salig blandning av gammalt och Ikea. Och linneduk.

Meny

Förrätt: Fulskumpa och krustader med kantarellstuvning respektive stenbitsrom, creme fraiche och rödlök.

Varmrätt 1: Potatis och purjolökssoppa med fetaost och den finaste rapsoljan.

Varmrätt 2: Gulaschsoppa som serverades med creme fraiche, kummin och persilja.

Jag hade bakat två sorters bröd till och det dracks Sigtunaöl, fulöl, rött eller vitt vin till. 

För barnet blev det mjölk.

Dessert: Cupcakes fyllda med äpple- och kanelkompott på egengjort äppelmos. 

Topping av vaniljsmörkräm och kanel.

Det verkade som att maten uppskattades.

Några av de fantastiska vännerna, här i slutspurten av kaffe och avec. 

Jag måste bara bjuda på ett utdrag från Marias fantastiska tal som hon skrivit på rim. Av olika anledningar kräver talet lite censur. ;)

" (...) 2009 var jag o hälsade på dig i Skåne

Vi hade en jätterolig helg o när jag åkte därifrån tänte jag ´Hon måste vara kär, hon beter sig ju som en fåne´.

Allt var precis som rosa sockervadd, sött , sött och mycket kladd.

Ett exempel är när vi åkte till Milano o bodde på lyxhotell

Så mycket som vi pratade om Andreas o Crille kunde vi lika gärna bott på motel!

Du bodde i Skåne och dejtade en norrlänning

Vi alla undrade hur det skulle gå, vi väntade med spänning.

Hur det gick?

Andreas flyttade ner o Maria var inte Karins no1 mer.

Även om jag hamnade längre ner på listan

så gillar jag dig Andreas o vill inte längre stoppa dig i kistan

Från singel till förälder o gift på bara något år.

Nu med gullig man, söta Lova o barn no 2 som ni snart får. 

Skål!"

Tack kära, kära bästaste av vänner.

Nyhetstorka?

Bra svar dock. Heja!

Skilda världar.

Hela vår trappuppgång är smyckad med tyll och rosetter. Det nalkas bröllop, grannens dotter ska gifta sig. Syrianbröllop, med allt vad det innebär. De har just haft den traditionella avskedsfesten för bruden hemma i deras lägenhet och vi gick ut och tittade på dem. Två musikanter med trumma och flöjt spelade och hela sällskapet dansade till parkeringen iklädda smoking och festblåsor utan dess like. Där väntade en bil, typ rolls royce eller något, för bruden. Och en buss för resten av sällskapet. De är snart på väg till Göteborg där brudgummen och hans familj väntar och en vigsel ikväll och sedan fest natten lång.

I samma hus bakas det bröd, cupcakes och ska snart lagas goda soppor. Det nalkas bröllopsmiddag för de närmaste av vänner. Åtta personer, till skillnad från det andra bröllopet med säkert 800. Det är vi det.

Skilda världar.

Jag hoppas alla får en chans att vara med på bröllop med syrianer. Det är en häftig upplevelse.

Blossa 2011.

Det här med att jag är gravid typ hela tiden, det kan faktiskt vara lite irriterande. Speciellt som Blossas glögg i år är har smaken.............kaffe!

Jag får väl helt enkelt spara en flarra att kalasa på när Bärnt är ute.

Komplimang på jobbet.

Jag fick just en av de bästa komplimangerna man kan få.
Patient: Du tycker om ditt jobb väldigt mycket va?
Jag: Jaaa..
Patient: Det märks.

Redo för race.

Nej Adidas.

Jag har ganska många par skor som jag anser är för extrema.

Dessa äger jag tack och lov inte, men de tar priset för världshistoriens fulaste sneakers.

För 2000 pix kan de bli dina.

Dagis och nattis.

Idag var Lova helt själv på dagis. Ja, fler barn var där ju, men ingen förälder. Det hade gått hur bra som helst, i alla fall för Lova. PappaSnäll tyckte nog att det var jobbigare än vad hon tyckte. Själv rondade jag på jobbet så jag hann knappt tänka på något annat.
Imorgon ska hon bara vara där till lunch, eftersom i princip alla saker är nerpackade inför flytt. På torsdag är det flytt och det innebär ledighet för Lova. Och fredag är sista inskolningsdagen. Tyvärr lite hackat, men jag hoppas det går bra ändå.

På söndag ska hon "skolas in" på nattis. Det hoppas vi ska funka, för på måndag är det första natten på riktigt. Men skulle det gå dåligt så är vi ju trots allt hemma strax efter 21 båda två.

När mansgriseri får ett namn

Robert Pettersson.
Grattis, du har just vunnit os-guld i att vara dum i hela jävla huvudet.
Undrar ni varför? jaha, läs här.

Genustänk på dagis.

Jag skulle aldrig vilja sätta Lova i en genusförskola. Jag tycker det är lite väl bajsnödigt när sångtexter ska göras om och ingen får ha blått/rosa och ni vet, hela den där baletten liksom. Fast samtidigt tycker jag ju att det är lite viktigt med genustänk och en medvetenhet kring detta så att barnen inte leds in i de könsstereotypa fällorna. Så idag hade jag helt enkelt en genusdiskussion med en av förskolelärarna. Och ja, de har genustänk. På ett sådant där sunt sätt, som jag själv föredrar. De tänker på att inte uppmuntra flickor för deras söta rosa klänningar, eller prata med pojkar om deras tuffa kläder. De kommenterar inte utseende eller kläder alls, helt enkelt. De tänker på att inte göra skillnad i sättet de kommunicerar med barnen, eller vilka leksaker barnen använder.
Bara genom att faktiskt reflektera över det, så har man ju nått en bra bit på väg.

Jag kunde inte vara nöjdare över Lovas dagis. Igen.

Inskolning på dagis, andra veckan.

Jag är ledig idag och Andreas förkyld som bara män kan, så därför är jag på förskolan. Jag hade tänkt lämna Lova idag men hon har ju inte varit här sedan i torsdags så det är nog bra att jag finns på plats.
Barnen leker ute och jag sitter inne och är minst sagt glad över min smartphone. Det hade varit lite segt att bara läsa barnlitteraturen med sönderrivna sidor.
Lova leker och stojar och lyser av glädje. Hon betraktar de större barnen och håller sig gärna bredvid en vuxen. Tre gånger har hon kommit in för att säga hej och se att jag är här, men den tredje gången struntade hon i mig.
Jag fick höra från en av fröknarna (som aldrig träffat Lova men hade sett henne från fönstret) att hon "verkar så stor och redig" för att hon leker som hon gör. Klättrar och har sig. "Är hon bara ett och ett halvt"? Jag suckar djupt inombords och hoppas att hon kommer bli tagen för att vara i den åldern hon är och inte äldre.
Nu ska jag fortsätta smygkika på henne. Min stora lilla tjej.

Äppelmos som för 60 år sedan.

Jag älskar fortfarande min Electrolux assistent som farmor en gång hade. Idag har det blivit äppelmos i massor och jag blev faktiskt rejält imponerad över hur en så gammal maskin kan vara så bra.

 Koka skitmycket äpplen, fast inte för länge. Max tio minuter enligt gammalt recept.

 Och med bara lite vatten och citron.

 Passera med den gamla assistenten, och imponeras.

Här var det mos!

 Och här bajsar den ut äppelskrutten!

 Som en rutchkana för äppelskrutt.

Tillsätt en gnutta socker och koka upp moset. 

Förpacka på valfritt vis. Plastburkar blev det idag. Fult, billigt, funktionellt och praktiskt.

En ny lekpark.

När Andreas gick med Lova till dagis i måndags hittade han en ny lekpark. Den har säkert stått där den står i en evighet eller så, men vi har helt missat den. Inte nog med att den är stor och bra och inhägnad, den ligger ungefär en spottloska bort.
Vilken miss.
Idag provlekte vi (läs:Lova). Vi ger lekparken åtta av tio gungor. Den hade varit ännu bättre om den hade varit lite mer välskött.

Ska vi plocka körsbär i min trädgård?

Inte det nej? Då kan vi plocka äpplen i någon annans trädgård!
Det gjorde vi i fredags.

 Någon annans trädgård.

 Äpplen.

 Lova åt.

 Och sprang.

 Och skuttade.

Vi plockade.

Nu åker farmors assistent fram för här ska det bli äppelmos.

Eller som skåningarna säger: Äpplemos.

Lunch

Jobbar man helg så måste man få unna sig.

Blodvärde, tantfika och jobbhelg.

Jag ringde MVC härom dagen, för jag ville gärna kolla Hb eftersom jag känner mig så trött. "Nej nej, börja käka järnpiller du, så kollar vid det nästa gång du kommer". Nejnej, tänkte jag, jag käkar inga som helst piller i onödan. Så jag kollade mig själv på jobbet idag. Det var okej, ligger runt 125 g/l fortfarande. Antar att tröttheten helt enkelt beror på något annat då.

Nu är det jobbhelg på gång alltså. Och just då ska så klart Federley bjuda in på tantfika hos sig, tillsammans med andra underbaringar som Fredrik och Emelie. Vid sådana tillfällen känns jobbhelgerna extra trista.

Fast jag har ett väldigt bra jobb ändå.

Nu börjar det.

Det tog inte ens halva inskolningen innan Lova fått sin första förkylning på länge. Förvisso är det troligtvis jag som smittat henne, men det känns ändå väldigt typiskt.
Hej och inte så välkommen, du infektionsfyllda tid.

Tror snittet är åtta infektioner om året eller så.

Ny design.

Den här gången blev det kurbits, snyggt va? Självklart är det Andreas som gjort den.

Boete.nu

Lovas dagis.

Idag har jag varit med på inskolningen på världens bästa dagis. Lova skolas in tillsammans med två andra i samma ålder. Det är gott om personal och små grupper (imorse var det lika många barn som personal) och om alla på hennes avdelning är där samtidigt är de tio barn i gruppen. Eftersom det är ett dygnet-runt-dagis så kan ni ju själva räkna ut att det inte är särskilt ofta alla barn är där på samma gång.
Lokalerna är rejält slitna, men det kan kvitta för det är bara tillfälliga lokaler. I nästa vecka ska förskolan flytta "hem" till sina två villor som de vanligtvis ligger i. Helt nyrenoverat då. Förstå hur hemtrevligt det är där!
Personalen är fantastisk, gulliga med barnen och pedagogiska på ett obajsnödigt sätt. Maten är som på restaurang och vi har prickat in den enda förskolan i kommunen som har egen kokerska -en grym sådan.

Jag och Andreas gick igenom våra scheman härom dagen för att se hur Lovas dagistider kommer se ut. Det kommer bli två till tre dagar i veckan, men tyvärr ibland långa dagar (ca 8.30-16.30 och förhoppningsvis inte längre) då Andreas arbetsgivare är dumma i huvudet och förtjänar utdelning av pungsparkar. Dessutom kommer vi låta Lova sova där, något som inte tänkt från början och som också har att göra med Andreas puckade arbetsgivare. Det gör förstås ingenting, för vi låter henne hellre sova över än att åka och väcka henne på väg hem från jobben efter att hon somnat.
Folk reagerar ganska kraftigt på att vi kommer ha Lova på dagis på udda tider och nätter. Man tycker att det är hemskt och blablabla. Men hon kommer gå mindre på dagis än många andra ungar, för om jag jobbar kväll behöver jag inte lämna henne förrän straxt innan. Traditionella förskolor har ju åsikten att "klockan nio börjar våra pedagogiska aktiviteter och då ska barnen vara här".  Och eftersom vi jobbar skift blir det fler lediga dagar i veckan än de som går måndag till fredag. Nä, det här kan verkligen inte bli bättre.