Utan en dator.

Vet ni hur svårt det är att jobba när det inte går att komma åt journaler, apoteket, e-dos, arbetslistan, e-mail och diverse andra system?
Jag kan berätta.

Det är skitsvårt.

Tre dagar har det varit problem med nätverket på jobbet. Troligtvis ingens fel, men tungrott som tusan för oss. Jag hoppas det blir ordning imorgon, så kanske vi slipper jobba över.

Annars är det kul att vara PAS.

Jag hade gärna delat med mig om spännande händelser och möten på jobbet, men sekretesslagen förbjuder mig.

Stackars mig.

Jag är kalasförkyld. Mmhm.

PAS.

I förra veckan fick jag ett roligt besked på jobbet, men det var inte officiellt så jag fick helt enkelt hålla tyst i några dagar. Från och med idag så är jag PAS, vilket betyder PatientAnsvarig Sjuksköterska. Det innebär att jag nu primärt har en arbetsplats, istället för att alternera mellan diverse olika ställen. Förvisso har rollen som löpare passat mig bra, men det ska bli skojigt att ha egna patienter att ta hand om och ett eget skrivbord och ett hemmakontor. Förutom på helger och kvällar då vi är joursjuksköterskor, två syrror på femhundranånting patienter tror jag.
PAS-skapet kommer innebära en hel del jobb fram över, men det kommer vara kul. Mitt mål är att fördjupa mina kunskaper kring patienterna ordentligt och sedan ordna bra struktur och ordning.

Personalen på mina avdelningar verkade för övrigt väldigt glada över min framtida närvaro.

Bara så ni vet.

Så är jag trött på divansoffor och modulsoffor, panelgardiner, fondväggar, Ikea LACK, ikeatavlor, marilynmonroetavlor och all annan inredning som känns såååå 00-tal.

Jag vill ha nytt. Nytt och fräscht. Men vad?

Lova på statist.se

Mitt visitkort på Statist.se

...

Flintastek. 
Utemöbler i plast.

Punkt.

Hurra!

Lördagsfrukost

Skogaholmslimpa med falukorv är gott för stor och liten.

Nu har det gått för långt

Sluta med stjärnor världen!!! Och hellofuckingkitty också för den delen.
Hälsningar
Less

Färsigt. Och fräsigt.

Idag har jag lärt mig massor med nya saker om kommunen jag är uppväxt i. Och så har jag lärt mig en del gammalt som jag redan visste också.

Framför allt har jag kommit på att jag ska heta Karin von Köttfersen, Blandfersen, Noetfersen, Flaeskfersen, Aelgfersen. På norska skulle det bli Karin von Kjöttedeig.

Jag menar, kunde Axel von Fersen så kan väl jag.

Inte för att skryta...

Okej. Vi har en söt dotter. Vi har många gånger fått frågan om vi inte ska anmäla henne som barnmodell. Vi får kommentarer om henne på stan. Men idag hände en grej som nog tog priset. Vi hängde i en galleria och Lova sprang ut från en butik. Jag ser hur ett gäng människor vänder sig om, för de ser inte vart jag är och tror att Lova är ensam. En kille frågar mig om hon är min och sen blir han nästan knäpp. Han sa gång på gång att hon är den sötaste han någonsin sett, sa att vi bara måste anmäla henne som modell och hans flickvän kom och stämde in i kören. Han gullade och pratade med henne och ville knappt säga hejdå.

Weirdo.

Sen tyckte försäljaren i adidasbutiken att både mina och Andreas sneakers för dagen var helt lysande bra och undrade var tusan vi fått tag i dem. Värsta familjen, eller hur?

Okej, slut på skryt.

Efter att ha jobbat halvdag idag så mötte vi uppe Emelie och Kristiina i Sjöstan och fikade lekte och strosade, gick hem till Kristiina och fikade ännu mer. Sjukt nice. Därefter tog vi en tur på Kista galleria.
Slut.

Ja just det, vi lyckades även gå ut tomhänta (nästan) från adidasoutlet.

Lova 14 månader.

Vårt barn gillar sushi. Och misosoppa. Och kycklingspett med yakitorisås. När jag tänker efter så gillar hon nästan allt vi stoppar i henne, oavsett om det är citronklyftor eller oliver eller stark mat. Fisk är en av favoriterna och fetaost slinker gärna ner. Förresten ger vi henne lite mjölkprodukter nu för tiden, även om det är en ganska dålig idé emellanåt. Movicol får hon dagligen men magen är inte riktigt som den ska ändå. Hon äter nästan alltid själv och dricker ur vanliga glas.
Tänder har hon fyra stycken, men det är nog några till på väg igenom. Hon dreglar inte speciellt mycket vid tandsprickning, men uppskattar väl inte tandborstningen riktigt lika mycket. Annars gillar hon att borsta tänderna själv också, men fixar inte riktigt rörelsen med armen, så hon rör hela kroppen istället. Sött.

Hon går och springer relativt obehindrat. Ramlar inte så förfärligt ofta, men när hon är trött blir hon vingligare. Klättrar gör hon en del men fortsätter vara så där skönt försiktig. Inte rädd, men inte vågad heller.

Pratet går fram och tillbaka. Före ettårsdagen sprutade hon ut ord, men allt försvann och ersattes av "DÄÄ" (tillsammans med pekfingret i skyn). Nu har hon nog börjat kläcka ur sig lite fler ord igen. Pappa heter ouaoua eller ouapa, vilken ni kan höra i filmen nedan. Mamma säger hon mest när hon är ledsen "maa-maa". Sjunger gör hon högt och tydligt.

Det är mycket utelek nu för tiden, i alla fall de stunder jag är med. Sandlådan är kul, gunga högt och fort kittlas i magen, men det bästa är att bara springa iväg och smita undan. Kvick är hon, knasloppan!

Hon flirtar, vinkar, pratar och ler till allt och alla. Ibland börjar hon gapskratta åt till synes ingenting. Eller åt någon främling. Folk på stan stannar fortfarande och pratar och delar ut komplimanger.

Lova har en stor portion humor och gillar att göra bus, som att exempelvis kittlas.

Dramatik i lekparken.

Nom.

Älska twitter.

Bloggvänner.

Banne mig vad mycket kul folk man träffar via bloggar. Idag kom Emelie  förbi. Vi har lärt känna varandra för många år sedan genom bloggar och vi har träffats flera gånger.

Fina Liw  har värkar och blir påhejad från en halv bloggvärld.

Tack alla fina bloggvänner. Ser fram emot att träffa några av er i sommar.

Ren och fin Rolford.

Nu är det sommar nu är det sol och morfar hämtar koskit i hagen.

Vi blev huxflux inbjudna på grillpartaj idag hos Simon och Helena. Sjukt nice och galet goda hamburgare, hemmagjorda med hemmagjorda bröd till och med. Och coleslaw. Jösses amanda vad vi åt! Det börjar bli lite battle a la Solsidan eftersom vi alla gillar att laga mat. "Trerätters på en tisdag?!". Typ. Men ändå inte.

Det känns förresten som att sommaren redan är i full gång, trots att det egentligen bara är vår. Vi har spenderat ännu mer tid på landet, men var ju tyvärr tvungna att åka hem eftersom jag jobbat idag . LovaLiten sken upp som en sol när vi härom dagen plockade ur henne ur bilen och hon insåg var vi var. Vi promenerade i hagarna, pappa hämtade koskit till potatislandet, åt got mat och lekte i lekplatsen som moppa har ordnat. Och Lova har blivit grym på att gå och nästan-springa förresten.

...och självklart bjussar jag er, kära läsare, på ett gäng bilder.

På jobbet.

Glad påsk. Man tackar!

Galet.

Det är bara några veckor sedan som snön var överallt och våren kändes oändligt långt borta. Men nu sitter jag på en grön gräsmatta i linne och solar. Blommorna blommar och fåglarna kvittrar och alla måltider serveras utomhus.
Galet. Och galet nice.

I kohagen.

Rastar vi barnet idag.

Livet på en pinne. Sjukt bra bilder.

Gottigott.

Hej läsare. Testa den här:

Vi tar OS-guld i grenen "bästa livet".

Dagarna är nästan onödigt bra nu för tiden. Solen skiner jämt, ungen strålar ikapp, mannen är helt sjukt bra... och ja, livet är helt enkelt oförskämt kalasigt! Precis som det varit de senaste åren helt enkelt (bortsett från vädret då som faktiskt kan variera lite. Och ungen har ju inte funnits i flera år.. men ni förstår vad jag menar).

Jag är ledig i tre dagar och vi maxar, som vanligt.

Snart får ni nog se lite bilder från mitt bästa liv.

Och så skänker jag en tanke till Liw, som är på överjäsning. Heja Miniärtan, det är dags nu!

Räkmacka och vitt vin.

Lika tacky som påskpynt. Glad påsk, kära läsare!

Påskägg.

Mormor kom hit med påskägg till LovaLiten idag. Bara massa nyttigheter! Det gillas.

100 followers.

Det ökar stadigt för mig på Twitter.

Shit, snart är jag nog kändis.

Barnskor / Förstagåskor - Att tänka på.

När barnen börjar gå köper man givetvis skor. Vi skulle nyligen köpa ett par och insåg att det inte är så enkelt som man kan tro. Små barn har små fötter, de har inte särskilt starka vrister och dessutom mjukt skelett. Därför bör man inte fuska  på skopunkten. Jag skulle inte handla första skorna på skopunkten heller för den delen.
Förstagåskor ska för det första inte vara ärvda, eftersom barnen väger olika och belastar olika. Tyvärr är det bara att plocka fram plånboken, för vi lärde oss snabbt att de vettiga skorna går lös på mellan 500-700 kronor.
De ska helst vara höga i vristen och ge bra stöd. De ska vara breda för gott om plats på foten. Skinn är att föredra eftersom det andas medan plast stänger in fukt som sedan kan kylas ner och göra fötterna kalla och barnen frusna.
Några märken, exempelvis Kavat har ekologiska förstagåskor, vilket så klart är ett fett plus.
Låt butikspersonalen mäta barnets fötter OCH skorna. Innerlängden kan skilja sig oerhört mellan storlekar. 1-1.5 centimeter ska finnas till godo, att växa i.

Vi hade turen att springa på ett par schyssta skor från Superfit, ett märke som gör bra barnskor. De var nedsatta från 500 pix till 149. Rätt lagom faktiskt.

Superfit.

De sjuhundraelva paren som Lova fått ärva kanske får hamna på landet när det ska lekas och skitas ner ordentligt. 

Lova har även sina döcoola Puma, som uppfyller alla kraven
men är för schyssta för att skita ner i sandlådan.

Tänk vad man lär sig saker som aldrig någonsin ens nuddat en hjärncell innan det lilla livet kom till världen.

Bilder som säger mer än ord.

Vi är på landet.

Och har det sjukt fint.

Spontant

Vi drog till Norrtälje igår efter jobbet och hämtade bilen. På vägen dit fick vi veta att mina föräldrar och Lovas kusiner var på landet, så vi blev så klart avis och bestämde oss för att åka dit. Snabbt som attan planerade vi donkenmiddag (preimär för Lova som självklart fick nyttigaste möjliga alternativ). Sen blev det lämning och hämtning av bil och medan Andreas monterade bilstol sprang jag in på H&M och roffade åt mig lite lekkläder till barnet.

Vi hade en mysigt kväll med alla småtjejer. Idag väntar  lek och bus hela dagen lång.

.

Mjukglass i stora lass.

Vi åkte till Sigtuna efter jobbet. Strosade i solen och käkade glass på Våfflan. 

Även den där lilla familjemedlemmen fick smarra glarre för första gången. Hon tyckte det var kalas.

Sen blev hon prickig i halva ansiktet.

Så här smart är jag.

Jag har haft ont i huvudet i flera dagar. Lite så där dovt, en konstig huvudvärk, men knappast första gången.
Igår hade jag rinnsnuva emellanåt. Imorse vaknade jag och det kliade så förfärligt i ögonen. Och idag så började det rinna i ögonen också. Men jag kunde inte fatta vad som felades.

Jag glömmer bort, år efter år, att jag är pollenallergiker. Grattis pucko.
Nu blir det antihistaminer och solglasögon.

Fail.

Jag jobbar idag.

...i sann florence-anda.
Vad gör ni?

Köpa våra utemöbler?

Vi flyttade ju nyligen till betydligt större, men med betydligt mindre uteplats så vi har lagt ut en annons på blocket idag. Köpa?

Dagen i bilder.

Ålderstecken.

Jag sprang på värsta pinglan idag, en tjej 20-nånting med liiiite för många systembolagspåsar runt fötterna. Hon föreslog en fika någon dag.

Henne har jag suttit barnvakt åt.

Förstår ni att det betyder att jag är skitgammal?

Rolford.

Imorse åkte vi i väg i en Ford Mondeo, aka Rolford som vår bil heter. Och vi kom hem med En Ford Focus aka den svarta Fikusen Jean Pierre. Snacka om nerbyte. Vårt bilbyte är tack och lov bara tillfälligt då Rolford vid dagens hälsokontroll även fick beskedet om att en mindre operation ska bli av. Vi ska hämta honom i nästa vecka och får därför glida runt med Jean Pierre the diesel. Det fina i kråksången är att vi inte kommer behöva betala en skvätt.

För övrigt var dagen i Norrtälje väldigt mysig, vi åt ute (Lova lyckades hälla ut hälften av sin mat på golvet, stackars restaurangfolk) och ströshoppade lite allt möjligt. Nu ska vi nog ta en promenad i det underbara vädret och vi kommer alldeles säkert att spendera tid i någon lekpark om jag känner oss själva rätt. Och det gör jag.

Det blir nog en bra dag.

Vi ska till Norrtälje. I Roslagens famn.

Lova på grönbete.

Från helgen.

(Gudars vad blogger komprimerar grejerna ibland. Suck).

Konsten att leva livet.

Att prioritera, det är nog en av de viktigaste färdigheterna man får lära sig i mitt yrke. I början är det svårt, men när man klättrar från novis till expert blir man samtidigt duktigare på det. Och för att kunna leva livet, så gäller det faktiskt att alltid prioritera. Vad tiden ska gå till. Eller pengarna.
Vi prioriterar inte direkt hemmet just nu. Ett halvmöblerat vardagsrum får vara så tills i höst. Det är aldrig så där riktigt kliniskt rent, men när solen skiner så gäller det att passa på att ha kul, eller hur? Dessutom kan man lugnt säga att småbarnsdagarna är räknade, så det gäller att maxa tiden.



En annan som är riktigt bra på det där med konsten att leva livet är Marie. Klart läsvärd.

Twitter och bloglovin.

Jag har mer än dubbelt så många följare på Twitter som på Bloglovin. Undrar om det då betyder att jag twittrar bättre än jag bloggar?

Jag vet inte det jag, men alla följare är välkomna!

Har du inte börjat följa mig än? VA?

Twitter.  

Bloglovin.

Min hemmafru.

Idag har jag bytt till sommardäck. Det vill säga, pappa (och Andreas) bytte medan jag tittade på. Eftersom Andreas inte har körkort så lär ju han få ta hand om sådana saker, nån jädra jämställdhet får det väl lov att vara? Jag kör, han skitar ner sig. Bra deal.

På tal om jämställdhet är det förfärligt många som ifrågasätter att Andreas är hemma så länge med Lova. En självklarhet för oss och då har vi (illa nog) inte ens delat lika på föräldraledigheten. Jag var hemma i prick ett år, han kommer vara hemma i ganska exakt ett halvår. Så vi får nog inte ens jämställdhetsbonus. Folk blir förvånade, men när jag skämtar och säger att det är straffet jag får ta då jag träffat en jämställd man så blir de flesta tysta.

Han är väldigt bra som hemmafru också.

Info.

Jag vill bara informera er, kära läsare, om att det här inte är LCHF.
Men det är fairtrade och det är banne mig ett plus.

Nu blir det glass, förlossningstv och böl.

Kossa-Mu.

Min dotter har en kotunga.
....Mu.

Underbar helg.

Igår satt vi länge och funderade på vad tusan vi skulle hitta på resten av helgen. Vi var inte så peppade på något, tills vi kom på den briljanta idéen att åka ut till landet, där mina föräldrar redan var. Sagt och gjort, vi packade ihop oss på rekordtid och drog i väg. Där har vi ätit god mat, njutit i solen som bara den och Lova har lekt och studsat runt (läs: en smula mödosamt tagit sig runt på diverse olika sätt)  på tomten.

På IKEA.

Äter man korv. Det vet ju alla.

Frukost för champinjoner.

Efter en fantastiskt god kaffe och croissant med massa gott på, bjöd Andreas på värsta chokladbakelsen. Nam!

Nu är barnet hemma igen och hon somnade som en sten när vi kom hem. Resten av dagen blir nog lugn med mycket fokus på Lova och lek. Vår lilla kerub.

Frukostdejt.

Idag frukostdejtar vi i Sigtuna på rc chocolat. Vi är barnlediga en stund till och vi njuter! Fast det var en smula konstigt att vakna utan hennes glada morgonhumör och hennes pussar och kramar.

Dagisplats.

Idag fick vi besked om att Lova fått dagisplats där vi sökt. På världens bästa dagis, som är öppet dygnet runt alla dagar i veckan. Helt fantastiskt! Jag har själv jobbat där så jag vet hur bra det är.

Hurra!


Nu ska vi snart lämna bort världens sötaste knäppgök till mormor och morfar och så ska hon få sova över. Och vi ska äta god middag och inte behöva kliva upp klockan tidigt imorgon.

Lova har börjat göra grimaser, vilket inte är så konstigt eftersom vi brukar busa med henne så.

Världens bästa pussmun.

Så här fular hon sig ibland.
 Fast vi har inte fattat vad hon försöker åstadkomma.