En dag med lek.

Sitta lite på pallen.

Det här barnet har förvånansvärt bra kastarm.

Klappa dockan.

Krama dockan.

Brum.

Nallen sitter fint.

Min gamla docka Rikard som numera har rosa kläder och är bög.

Lägga dockan.

Puss godnatt.

Puss till dockan i vagnen.

Den långa processen och resultatet!

Efter att ha skickat in CV och portfolio i augusti så har Andreas varit på två olika (riktigt långa) arbetsintervjuer, gjort två omgångar med arbetsprover, personlighetstest och fan och hans moster. Sista intervjun var igår och han fick då veta att det stod mellan honom och en annan kille som båda ansågs som "vassa". Han fick även veta att den andra killen hade mer erfarenhet. Idag ringde de på Andreas referenser och därefter kom beskedet:

Han fick jobbet!

Äntligen, ÄNTLIGEN ska han få jobba med det han är utbildad till - Grafisk formgivare. Jag är så galet glad för hans skull och för vår. För detta innebär mer tid tillsammans, vanligare vardag, att kunna planera vart vi faktiskt vill bo och inte bara vänta på bättre tider. Och detta från och med andra januari tjugohundratolv.

Som grädde på moset ingick en hel del trevligheter i tjänsten i form av exempelvis en Mac med mera, och ett rejält lönelyft i jämförelse med nuvarande jobb.

Världens största grattis till min fina Andreas. Den här gången var det din tur och du om någon förtjänar det verkligen!

Lite roligt är det att det tydligen ska vara vanligt att pappor byter jobb när mamman är gravid med nummer två och att det dessutom ska vara ett karriärssving. Det sägs så och i vårt fall stämmer det uppenbarligen.

Jaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!

HuRRRAAAAAA!!!

Idag tog procesessen som jag skrivit om slut och våra liv ändrades radikalt!

Ni ska få veta allt så snart jag bara kan skriva om det.

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH!

111111111111 eller hur många det nu ska vara.

Undrar hur många som föds idag som kommer få heta Älva eller Elvis.

På bättringsvägen?

Det känns verkligen konstigt att lämna Lova på dagis för att sedan åka hem. Jag har fått mentalt intala mig att det är rätt för att jag måste sikta på att må bättre, men tanken är ändå konstig. Jag skulle då sannerligen inte klara av att lämna henne på dagis om jag vore arbetslös i alla fall.
Hur som helst så tror jag att medicinerna har börjat hjälpa mig. Antingen det, eller det faktum att jag faktiskt kan vila ordentligt, för jag har inte känt mig så där utmattad sen..igår. Alltid något! Foglossningen är under någon slags kontroll också, men det vet jag att det beror på att jag tagit det lugnt.

I helgen ska vi dessutom ha barnvakt över natten för att gå ut och käka med kompisar. Det var inte i förrgår kan jag säga.

Evighetsprocess.

Nervprövningar och väntan. Spänning och skräckblandad förtjusning.
Och så kan jag inte skriva något om det.

Fyndigt & Fiffigt.

För ett tag sedan upptäckte jag en nätbutik med second handkläder för barn, Fyndigt & Fiffigt. Otroligt bra webshop med tanke på att det just är second hand och alltså bara finns en av varje sort. Eftersom den fysiska butiken ligger i Uppsala så fick det bli en dagsutflykt idag.
Helt fantastiskt ställe, med huuur mycket fina barnkläder som helst, nästan fyratusen artiklar. Allt i gott skick, mycket märkeskläder och till bra priser. Nästa gång jag åker dit så kommer jag se till att vara barnfri.
Jag rekommenderar verkligen alla att kolla in hemsidan (se länken ovan) och för er som har möjlighet - åk dit!

 Tröja till Lova

Pyjmas och byxor från Pop till Pytteplutt. Och ett täcke till barnvagnen.

Jag hade faktiskt sett ut dessa plagg på hemsidan innan och hittade dem i butiken.

Fasiken vad jag gillar att shoppa second hand!

Vidare i Uppsala så intog vi lunch, gick en vända där, fick blodtrycksfall, fikade med Andreas kompis Jenny från Piteå och hennes söta lille bebis.

På tal om det måste jag säga att det är förvånande och förundrande att vi träffar folk som Andreas pluggade med i Piteå så ofta. Typ oftare än vi träffar mina kompisar som bor och lever här. 

... Och så säger dom att graviditet inte är en sjukdom...

Lova testar vattenfärger.

Lova älskar att rita och måla, vilket även dagisfröknarna bekräftar. När jag igår stod och studerade barnens konstverk och läste om dem så fick jag veta att Lova är en av dem som sitter längst och målar. 

Eftersom jag är i behov av bra aktiviteter för henne som inte innebär allt för mycket hopp och spring för min del så köpte vi idag lite vattenfärger och testade. Med facit i hand insåg jag att det varit bättre med färdigblandad färg, dels för att vattnet var roligt att blaska med och även för att det tydligen var drickbart. Men annars var jag imponerad över hur hon snabbt greppade grejen med att blöta pensel, ta färg och måla.

Jag tänkte även testa att göra trolldeg någon dag, men mottager mer än gärna era tips på andra aktiviteter som passar en 20 månaders och som inte innebär allt för stor påfrestning på en för tillfället ganska trasig mamma. 

Lite fel hand, men det går ju bra ändå.

Snyggt penngrepp på vänsterhäntarn.

'

Fast ibland testar vi höger igen och det går ju skapligt det också.

Snygga färger!

Positivt med graviditeten.

Ja det positiva är väl att jag "bara" gått upp fem kilo hittills. Jag kan ha mina vanliga jeans med ett gummiband om jag vill. Men jag föredrar mammabyxorna.

Prägnant tant.

Konstigt med de där vitaminbristerna jag har. Dels för att det brukar drabba äldre, och så himlans gammal är jag nog inte ännu, trots att jag är tant. Dessutom drabbar de folk som äter ensidigt och det gör jag sannerligen inte, jag äter ju typ allt. Utom njure, vilket ska innehålla mycket av dessa ämnen. Lever äter jag, men där går min gräns av vilka inälvor jag petar i mig. Inälvor är mat man äter i krigstider.
Jag ska träffa doktorn på måndag, så då får jag väl prata lite mer om det här. Känns inte jättekul att läsa om hur mycket dessa brister kan påverka bebisen. Blä.

B12 och Folatbrist.

Kan förklara en hel del ja. Och orsaka en hel del.
Hej oro. Hej mediciner.

Uppmuntran!

FinFina Emelie tyckte att jag behövde lite uppmuntran då förra veckan inte direkt var en kalasvecka. Och hon kan sannerligen den konsten! Kolla vad som kom på posten:

Pytteplutts första present! Sjukt söt sådan också.
Tusen tack.

Imorgon är en annan dag.

Teatern var finemang och kalaset likaså. Men efter en ensam helg med Lova så tar graviditetskrämporna nästan knäcken på mig. Pappa fick köra hem oss i vår bil för jag vågade inte riktigt sätta mig bakom ratten när hela världen var en karusell där ett tag. Jag som i fredags hade fått vila upp mig ett par dagar och tyckte att jag mådde lite bättre.
Men imorgon är en annan dag. Och även om jag inte gillar det faktum att ha Lova på förskolan samtidigt som jag är hemma så behöver jag tiden att bara göra absolut ingenting. Det jag är sämst på.

Det är egentligen dumt att klaga eftersom resultatet av dessa krämpor är ett fantastiskt liv. Men det är tufft hålla modet uppe hela tiden.

Barnteater och barnkals.

Idag ska handikappade mamman och tokiga LovaLiten gå på teater! Ja halva släkten kommer väl vara där antar jag. Vi ska se Mumin, minsann. Efter teatern blir det sexårskalas med smörgåstårta och rosa paket (ihopslaget med pappas kalas, hur gammal han nu blir...?). Bra dag helt enkelt.

Vad gör ni en dag som denna?

Dagens loppisfynd.

Jag börjar bli handikappad. För att överhuvudtaget känna att jag kan ta mig i väg på lördagsloppisen så måste jag antingen ha med mig folk eller inte ha mig med Lova. Två våningar och hysteriskt med folk gör att det känns lite väl tungt att åka själv med henne. Mina föräldrar delar tack och lov loppisintresset så de följer gladeligen med. Dagens fynd blev två jackor till Lova. en lite tunnare kappa och en riktigt varm och fin dunjacka. Ja, hon har ytterkläder, men jag fick dessa två för sjuttio pix så det är svårt att låta bli. De ser knappt använda ut. Dessutom fick vi tag i en flytväst till henne. Perfekt så att vi kan vara ute på sjön på landet i vår och sommar.

Nu blev jag barnfri en stund för Lova stannade hos mormor och morfar. Jag är tacksam att vi valde att flytta närmare familjen.

Aladdin mörk choklad.

Snart i en mun väldigt nära mig.

Trevlig helg på er!

Babygrejer till pytteplutt.

Vi var på babyproffsenturne igår också. Det vill säga att jag körde bil till två olika butiker och sen skötte Andreas resten. Vi hämtade upp ett nytt babyskydd då jag vill ha ett med bas. Fick ett ruskigt bra pris så det var ju kul. Det var egentligen inget större fel på vårt gamla, men knepigt utan bas och dessutom börjar det bli för gammalt. Bilbarnstolar är färskvara.
Dessutom kollade Jocke igenom vår Teutonia Cosmo eftersom den blivit skev då våra grannar tycker att man kan kasta vilket skräp som helst på en barnvagn när den står i ett gemensamt förråd. Så nu är det fin och bra igen.

Brio Primo

Nu är det bara en sak kvar som jag skulle vilja köpa innan bebis kommer (förutom lite småkrafs) och det är en BabyBjörn Miracle. Vi har förvisso både bärsjal och en äldre BabyBjörn så det kanske känns aningens onödigt. 

Om det är någon där ute som har ett högt och snyggt spjälskydd att sälja så kan ni ju hojta till.

Molo.

Igår hämtade jag ut ett paket från Ninna med en gäng Molo:sar som Nellie vuxit ur. Lite för stora åt Lova ännu, men blir perfekt till våren och sommaren. Underbart!

En ny blogg att följa.

Alfva - Den gravida mammabloggen från Nacka. 

Med BF fyra dagar efter mig. Wihoo!

Tjockisbilder.

Vecka 29 nu.

Vecka 30 förra gången.

Tvättmaskinsh#%"%¤"/()%&

Med cirka sex veckor kvar till jul och tio veckor kvar till bebis, så ingick det liksom inte i planerna att tvättmaskinen skulle gå sönder. Det finns så mycket annat roligt att lägga pengarna på.

Livet.

Sjukskrivning.

Efter att ha förklarat för distriktssköterskan hur hon faktiskt skulle göra för att ta ett rättvist Hb idag så visade det fortfarande 99 g/l. CRP hade sjunkit till <8 efter antibiotikakuren så det var ju fint.
Jag förklarade situationen för läkaren, om bronkiten, anemin och foglossning med värst smärta i blygdbenet. I sjukskrivningspappren skrev han "smärta i ryggen". Hej anatomikunskaper.
Hur som helst, nu är jag heltidssjukskriven till och med 14/11. Därefter nytt läkarbesök och ny bedömning. Då vill jag jobba halvtid, minst. Hoppas även min kropp vill det.

Imorgon ska ni få höra om min otur vid alla läkarbesök. Jag träffar den ena nöten efter den andra.

Bildkavalkad.

Jag och Lova hade en toppendag igår. Hur mysig som helst (om man bortser från det misslyckade barnmorskebesöket ). Vi lekte och busade och kramades och pussades. Och så var vi hos Anna och Frida och sovande Alice och lekte. Flickorna bråkade förvisso mest, men mammorna fick äta chokladkaka och var nöjda ändå.

Jag tog lite bilder igår.

Eventuellt sjukskrivning.

Jag jobbade för första gången på en vecka idag. Det tog inte lång stund innan jag insåg att det inte skulle funka. Yrsel, andfåddhet, utmattning och foglossning. Jag pratade i telefon med min barnmorska och hon rekommenderade faktiskt att jag inte borde jobba på ett par veckor, och sedan inte fortsätta på heltid. Men MVC kan inte erbjuda läkartid förrän om två veckor så jag ringde vårdcentralen. Fick en tid imorgon.
Jag älskar att jobba. Inte minst nu, när jag har världens bästa patienter, anhöriga och kollegor, så det känns trist om jag ska behöva vara sjukskriven. Jag måste sätta min och bebis hälsa först dock.
Vi får se imorgon vad som händer och sker.

Graviditet vecka 29 (nästan).

Var hos barnmorskan idag. Det gick åt helvete, skulle jag milt kunna säga. Lova var med. Modiga oblyga Lova. Som plötsligt var fullkomligt livrädd och spenderade hela besöket med att slå personligt rekord i rädsla och gråt. Har aldrig sett ungen skaka av rädsla och producera så mycket tårar tidigare. Stackars liten. Det läskigaste enligt henne var att lyssna på bebisens hjärtljud, jag såg riktigt skräcken i hennes ögon.
Jag tyckte inte heller det var en angenäm upplevelse idag, för samtidigt som jag försökte trösta och lugna LovaLiten så tog det ungefär hundra år innan barnmorskan hittade några hjärtljud alls. Hon började ställa frågor om huruvida jag överhuvudtaget känner bebisens rörelser någon gång. Och det gör jag ju, tack och lov hela tiden. Till sist fick vi i alla fall höra och det lät bra.
Mitt Hb har sjunkit drastiskt trots att jag äter niferex. Inte konstigt att jag är helt slut. Inte konstigt att den senaste veckans infektion har varit förfärlig. Inte konstigt att jag har svårt att vara på topp, med foglossnings och lågt hb och infektion. Det känns tungt att Hb:t är lågt redan, med 11 veckor kvar OCH förlossning. Förra förlossningen förlorande jag 1100 ml tror jag, men hade högre Hb efter förlossningen den gången än jag har nu.
Nu blir det venprover, mer niferex och eventuellt mer medicinering.
Angående foglossningen ska jag få träffa en läkare. Om två veckor. Jag kommer nog inte orka jobba heltid en månad till, inte minst nu när foglossningen inte bara känns mitt på blygdbenet, utan även i ländryggen. Jag går som en fucking anka och skulle jämra mig vartenda steg jag tog om jag inte bet ihop.

Viktuppgång: Vet inte.
SF: 27 cm. Mitt på kurvan den här gången. (förra gången på lägsta kurvan).
Bltr: 110/75
Hb: 99g/l (började på 127 g/l)
Hjärtljud: ingen aning. Glömde fråga mitt i kaoset.

Bild orkar jag inte ta i dag.

Jävla skitgraviditet är vad det är just nu.

Lunchrast.

Barnet sover, mätt och belåten (nåja, om man kan vara det på några majskorn. Resten struntade hon i). Ärtsoppan som skulle räcka till hela grannskapet puttrar på spisen. Morgondagens middag står i ugnen. 

Nu - En stor kopp kaffe och några mariekex till den här mamman.

Antibiotika på dagis?

Hur gör ni med era barn när de käkar antibiotika? Ni vet, efter några dagar är ungen frisk och kalasig, men har fortfarande kvar av antibiotikakuren. Skickar ni dem till dagis dÅ och i sÅ fall: hjÄlper frÖknarna till att ge medicinen?
Det kÄnns ju puckat att sitta hemma med frisk unge, men samtidigt funderar jag pÅ hur mycket man kan krÄva.
Som sjukskÖterska kommer jag iaf dosera Åt dem, fÖr jag litar bara pÅ mig sjÄlv. InsÅg mitt kontrollbehov igÅr nÄr andreas hade dragit upp sprutan att jag fick dubbelkolla med honom att det var rÄtt medicin. Yrkesskadan sÄger att man inte ger en spruta soom nÅgon annan gjort i ordning eftersom man inte kan vara sÄker pÅ innehÅllet.
Nåväl, hur resonerar ni?

Månadshandling.

Vi har en liten tradition i vår familj. Runt löning (helst straxt innan pga mycket lugnare) så handlar vi för en hel månad. Vi går igenom allt vi behöver köpa och skriver en lång lista och så åker vi och handlar allt det och en massa annat. Vi handlar mat och blöjor och allt sådant som går att bunkra. Mjölk går inte så bra att handla för fyra veckor så det blir självklart fler småinköp under månaden.
Vi brukar även passa på att handla lite kläder som behövs. Idag blev det skitfula inneskor till Lova att ha på dagis och lite annat smått och gott. Oftast fixar vi barnvakt för att skona Lova, men hon är väldigt duktig ändå, de gånger hon är med (tack citygross för att ni bjuder barnen på banan).
Sedan brukar jag spendera ett par dagar med att laga mat som bara den. Fixar så att det finns färdiga matlådor i frysen och färdig mat som jag och Lova kan äta de dagar hon går på dagis. Så kan jag bara ta ur frysen på morgonen och värmer när vi kommer hem så slipper vi vara hungriga, stressade och tjuriga. Funkar hur bra som helst och vi slipper umgås med Findus och Felix, eller äta korv och makaroner i det oändliga.

Jag gillar synen av påfyllt skafferi och kyl. Sen har vi en lika stor frys som är minst lika full. Det gör inte så mycket att vi efter dagen är cirka tretusen kronor fattigare, eftersom vi nu har allt vi behöver.

Imorgon ska jag koka galna mängder ärtsoppa. Nom.

Hur löser ni matinköp, snabbmatlagning och så vidare? Och vad tror ni att ni snittar i kostnad för dagligvaror per månad?

Reflektion.

Den här morgonen har ägnats åt reflektion. Efter att ha tagit del av de hemska nyheterna att en barndomsvän varit med om en allvarlig trafikolycka tillsammans med sin sambo och pappa så påminns man snabbt om hur skört livet är.
De mår efter omständigheterna bra, men hon ska opereras under dagen.
Usch.

Paus.

Inte för att jag gjort så många knop under dagen, men jag har ändå varit närvarande hela tiden. Har gjort saker, vilat, laddat, tagit slut på batterierna i min kropp, och fått skavsår i öronen av det lilla barnet. Mitt tålamod sviktar mer än någonsin vilket har medfört att för första gången på evigheters evigheter känner att ensamtid är efterlängtat.
Nyss när min energi tog slut gav jag Lova mute-nappen och drog igång en skitdålig barnDVD som vi fått i reklam. Inte för att hon varit särskilt gnällig, utan mest för att öronskavsåren gjorde sig påminda. Och det var ju inte första gången hon fick napp och kolla på tv - det har i princip varit temat för dagen.
Jag undrar varför barn ska bli så speedade så fort de får lite medicin förresten. Eller så kanske hon inte är det, utan det bara är jag som är så sjukare än jag vill inse.

Nu äter hon i alla fall middag. Andreas får sällskapa, jag sitter vid datorn. Snart kommer finaste moster Åsa från Umeå på ett efterlängtat besök.

Lova 20 månader.

Efter bara ett par dagar på dagis hade Lova lärt sig två nya och användbara ord. Nej och Min. Det första av dem använder hon nu ungefär hela tiden då hon upptäckt att med ordet nej kommer makt.

Jag: Lova är du söt?
Lova: NEEEJ!

Hepp, liksom.

Lova kan räkna också. Hon brukar räkna sina leksaker.

Lova: Dätt, våååå, teeee
Jag: Fyra
Lova: Eeex.

Fem känns ju rätt onödig, kan jag hålla med om. För övrigt vet hon vem Andreas och vem Karin är och säger inte allt för sällan Kain till mig. Jag tycker bäst om att hon använder ordet "Tack" flitigt och för henne är det användbart att kunna säga Kojv, då hon skulle kunna äta det åtta dagar i veckan minst.

Hon har skaffat sig en ovana att vakna på nätterna och nu kan hon plötsligt kliva ur sängen och komma in till oss på egen hand. Hon tar alltid med sig sin lilla Spöknattlampa så att vårt sovrum lyser upp ordentligt och eftersom den skiftar i färger så känns det lite som disko. Sedan sover hon kors och tvärs och upp och ner mellan oss medan jag brukar försöka skydda lillebror i magen genom att lägga en kudde som barriär.

Lova som aldrig varit särskilt mammig eller pappig har den senaste tiden turats om och haft varannandagprincip, typ. Fast de senaste dagarna har hon blivit extra mammig, vilket jag har en tro om att det handlar om att hon känner att förändringarnas vindar blåser nu när lillebror är på gång. På tal om det så känner hon gärna på magen, klappar den och kramar och har sjungit för den. Vi pratar mycket om bebisen och tittar på bebisens saker. Även om hon är för liten för att fullt ut förstå något så abstrakt som att det ligger en bebis inuti mig, så tror jag ändå att hon förstår något av det.

Lova älskar skor (lyckad indoktrinering) och vet precis vilka skor som är hennes, mammas, pappas, morfars, dagiskompisars och så vidare. Och när någon ska gå ut så hämtar hon skorna. Eller som härom dagen då Andreas hade tofflor inomhus, då tog hon av honom dom och ställde i skohyllan. Efter att först plockat bort andra skor så att tofflorna skulle få plats.
Ordningssinnet är det inget fel på över lag. Hon städar, plockar undan och kastar sopor. Ställer skorna prydligt i skohyllan och ger mig min telefon och Andreas sin. Vi har fått erfara att det är en god idé att kika lite i soporna för annars hade bland annat våra elvispsvispar blivit sorterade som matavfall. Vi har haft en hårsnodd mellan knopparna på dörrarna under diskbänken för att hon inte ska kunna öppna, men nu för tiden är den hon som går och sätter dit snodden och dess verkan är lite...off så att säga.

Dockorna, duplo och att rita är favoritsysselsättningarna. Och att diska, vilket hon gör i timtal. Att avbryta en rolig aktivitet är inte populärt och slutar oftast med skrik och tårar, även på dagis.

På tv vill hon gärna se Fåret Shaun eller I drömmarnas trädgård. Vi har släppt rätt rejält på det där med tv-tittande nu, inte minst efter vi upptäckte att SVTplay på smartphones ger oss extra tid under täcket på morgnarna. Känns så där ibland, men hey, orka vara pretto jämt.

Kramas och pussas gör hon mer än gärna och har ingen som helst känsla för ifall det är uppskattat eller inte. Dagisfröknarna får snorpussar och hennes arma föräldrar blir lite förskräckta när hon försöker pussa främmande föräldrar i parken.

Hennes käraste ägodelar är napp och snutte. Eller napparna och snuttarna. "Bapp" ber hon om. Jämt.

Snor och infektions VM

Jag har varit hemma från jobbet tisdag och onsdag på grund av VM i snorproduktion. Jag och Lova ligger nog på delad förstaplats och pappan ligger en bit efter. Jag har även haft andra härliga symtom så som halsont och huvudvärk. Det har säkert Lova också, men hon har inte sagt något om det, mest troligt på grund av bristande vokabulär.
Igår ringde man från mitt jobb och informerade att det var en hel hög sjuksköterskor sjuka och undrade därför lite hur jag mådde. Jag deklarerade så fint att jag minsann var på bättringsvägen och eftersom jag bara skulle jobba 8-13 idag och sedan vara ledig i fyra dagar så skulle det inte vara några problem.

Sen kom hostan. Den där brännande bronkithostan. Härliga tider liksom! Idag har jag och LovaLiten därför varit hos farbror doktorn som var typ 25 år nyutexad och jätteosäker och fått det konstaterat att:

LovaLiten har halsinfektion, dock att hon i princip vägrade visa upp sin hals för doktorn. Kåvepenin och Mollipect till henne ja.

MammaMys, dvs Moi, har rossel på lungorna, CRP på 88 och alltså bronkit. Kåvepenin och Mollipect till mig.

Nu har vi köpt massiva mängder glass och saft och ska kurera oss.

Tips: Undvik sådana här sjukor när ni är gravida. Kombinationen är gräslig.

Är det en barnvagnsbutik? Nej, det är Familjen Egenaes vardagsrum.

Sen finns det en uppsjö av liggdelar, mjukliftar, åkpåsar, regnskydd och alla möjliga tillbehör.

Hej och välkommen till stenåldern.

Andreas kvinnliga butikschef ringde just.
"Hej Andreas, vad gör du?"
"Städar"
"VA? Är du man eller mus?"

Så, är det egentligen män eller kvinnor som är största hotet mot jämställdheten?

Mer om hemmafrustudien.

Aftonbladet har idag publicerat en artikel angående den ovetenskapliga hemmafrustudien som familjeliv.se gjort.
Catrin Lundström, genusforskare och lektor på centrum för genusvetenskap i Stockholm säger

(...) att den nya trenden till stor del kan bero på de senaste årens glamouriseringen av hemmafrun. Med serier som ”Desperate housewives” och ”Svenska Hollywoodfruar” föds myten om ett ledigt liv i lyx. 

Om jag ska generalisera och prata av erfarenhet och inte med vetenskapliga belägg, så är det inte alls så landet ligger (antar att hon inte direkt tillhör min generation heller). Det handlar om allt annat än glamour. De jag känner vill laga ordentlig mat, sy, sticka och verkligen inte leva i någon ledighet. Det handlar mycket om medvetenhet gällande kost och miljö. Och kanske framför allt att slippa leva i stress.

Att vilja vara hemmafru idag, är inte att vilja backa tillbaka till 50-talets hemmafruande. Det handlar om att ta hand om familjen och hemmet, men ändå kunna leva jämställt. De flesta vet nog även att det inte är lyx att leva på en lön om man är vanlig medelsvensson.

Jag konstaterar att det börjar bli dags för en seriösare studie i ämnet.

När jag ändå diskuterar Familjeliv.se vill jag dela med mig av min mest retweetade tweet som jag skrev härom dagen:

karinegenaes Karin Egenaes 

Familjeliv.se - för flashbackare som lyckats yngla av sig.

Hej Katerina Janouch, hur står det till med vetenskapen egentligen?

Intressantast idag:
Katerina Janouch sitter och hysteritwittrar över att familjeliv.se gjort en liten undersökning som visar att hälften av kvinnorna kan tänka sig att vara hemmafruar.
Jag instämmer fullkomligt med att en sådan undersökning inte har någon vetenskaplig tyngd, men det är ändå så att kvinnor faktiskt har svarat som de gjort.
Men det kan inte Katerina Janouch förstå, alls.

katjanouch Katerina Janouch 

Det är 2011 och brudar vill INTE vara Vit Mans Slav. Inte svart/gul/röds heller.

Jaha, så det är vit mans slav jag skulle kunna tänka mig att vara alltså? Det är inte alls så att jag tycker att mitt (snart mina) barn är viktigare än alla jobb och pengar och karriärer och självförverkligande i världen? 

Vidare menar hon att (Detta direkt till mig)

katjanouch Katerina Janouch 

@ 

@karinegenaes de kvinnor som har perspektiv förvånas över unga kvinnors aningslöshet, beror på historiebrist/okunskap.

Jahaja. Jag är betydligt yngre än henne och vet tydligen ingenting (ursäkta mig, men översittarfasoner?!). Nä så måste det ju vara. Vi är unga och naiva. Vet ingenting om jämställdhet, genus, historia och så vidare. I synnerhet inte jag, nej. 

Jag tycker det verkar som om det börjar bli dags för Janouch att vidga sina vyer lite. Om jag ung och aningslös så är hon gammal och inskränkt. Eller? 

Eller är det kanske så att Janouch skriker högt för att en ovetenskaplig undersökning inte gav det utfall som passar henne och därför tar sig friheten att generalisera och ge sig själv mandat att prata för alla svenska kvinnor? "Det är 2011 och brudar vill INTE". Vilka brudar? Bara ordet brud ger mig rysningar.

Jag ifrågasatte huruvida nedanstående tweets hade vetenskaplig grund eller endast är generaliseringar. 

katjanouch Katerina Janouch 

Intressant m eget företagande när barn är små:Kvinnor väljer starta eget för o kunna vara hemma mer. Män för att slippa...eller? #hemmafru

katjanouch Katerina Janouch 

För hur kommer det sig annars att manliga egenföretagare "måste jobba jämt" o kan "knappt" ta ut f-ledigt medan kvinnor "jobbar hemifrån"??

Gissa vad? Jag fick inget svar. Det fick inte Andreas heller när han twittrade följande:

Boete Andreas Egenaes 

Det här med att @katjanouch sitter och generaliserar över män? Jag undrar om hon har PMS? Se där, jag kan också generalisera.

För övrigt så är det dags att börja plocka fram sveriges vassa sexologer i media, istället för dem som mest sysslar med tyckologi.

Tack och lov att familjen bor nära!

Redan i natt när Lova vaknade kände jag hur det brände i halsen. Jag har sannerligen ingen lust att vara hemma och sjuk så jag gick och jobbade och tänkte att jag ju faktiskt kunde gå hem om det blev sämre. Har varit halvhängig hela dagen men är övertygad om att jag inte ens hade brytt mig om jag inte varit i detta välsignade tillstånd. Jag stod ut fram till 16.00 då mitt arbetspass var slut och jag packade och drog.
Tur som vi har med mina föräldrar nära så tar de Lova en stund nu så att jag kan vila. Hon kommer ha hur kul som helst för de skulle vara barnvakter hemma hos kusinerna. Trist för mig som saknar lilltjoppan till tusen, men hellre att få vila ut än att jag och Lova ska gå varandra på nerverna på grund av trötthet.

Blev i alla fall lite stolt när jag på dagis fått höra att vi har himla bra kläder till Lova och att det märks att vi har koll. Som ni kanske märkt har vi försökt vara noggranna med vad vi köpt och kollat upp olika tester och så vidare. Bra att hon har det bra och slipper svettas eller frysa!

Jahaja. Hur gör man nu då? Ensam den här tiden... tv kanske?

Babyproffsen.

Idag har jag och LovaLiten varit på utflykt till pappasnälls jobb. Fy bubblans så långt bort den stackarn jobbar. Förvisso visste jag det förut också, men när jag passerat Globen och fortfarande hade en bra bit kvar så började jag tycka riktigt synd om honom.
I butiken inventerade vi lite. Lova åkte rutchkana och jag klämde på onödiga babygrejer.

Eventuellt kan det vara så att vi fått tag i en syskonvagn till ett snorigt bra pris också.

Lova fortsätter jobba på sin musikkarriär.

Låten hon skrivit heter: Mamma LillaPappa Hoppa

Svåra beslut.

Medan jag fick Lova att somna ute i vagnen nyss funderade jag på vad jag skulle göra under den lediga tid som uppstår när barnet sover. Dricka en stor kopp kaffe och softa eller städa som en galning och liksom "passa på".
Jag slutade framför datorn.

Någon som vet varför det inte funkar att ladda upp videor på blogger?

Foglossning.

På grund av foglossning var jag på väg hem från jobbet redan efter lunch, men jobbade lite till ÄndÅ. nÄr jag tog min sista svÄng upp pÅ avdelningarna sÅ bÖrjade jag svettas och mÅ illa av smÄrta. Jag ringde chefen och deklarerade att jag hade fÖr avsikt att lÄmna jobber ett par timmar tidigare Än planerat och det var inga problem. På måndag ska jag be sjukgymnasterna om ett par kryckor att ha när det är som värst.
FrÅgan Är bara hur jag ska kombinera att roa Lova i helgen och samtidigt ta det lugnt.
Tips?

För övrigt så är vissa andra processer galet långdragna och sega just nu.

Branschmässan för barn och babyprylar.

Igår var Andreas på barn och babymässan, alltså mässan med babypryttlar för folk i branschen. Jag är inte ett dugg avis, nej inte alls. (Ljug och lögn).
Jag förhörde honom noggrant efteråt om vilka nya produkter som är på gång och det låter som att Elodie details kommer med riktiga höjdare framöver.
Han hade också en dejt med Hanna Graaf som sedan sist fått veta av någon att vi bor grannar (norrländska mått mätt då det är ca 1 mil emellan). Undrar om det räcker för att vi ska få en gratis vagn från joolz. Troligtvis inte alls.
För övrigt fick han ju chansen att klämma och känna på produkter som nominerats som årets nyheter, bland annat barnvagnsskidor. Bra för folk norr om Gävle som faktiskt kommer kunna ha svängbara framhjul på sommaren och skidor på vintern.
nÅgon sprillans ny modell av syskonvagn blir det inte i alla fall pÅ grund av att de slÄpps fÖr sent.

Utmattning av barn.

Innan hemresa efter shoppingstund.

Hud och hårvård för småttingar.

Nu när luften börjar bli kall och torr märks det direkt på Lova. Huden blir fläckvis supertorr och det märks att hon är lite smärtkänslig över de områdena. Vi försöker därför att inte bada henne för ofta och bara använda babyolja, då det tar bort smuts utan att ta bort hudens skyddande lager.

Men så är det de där små kinderna. Som blir så röda och fnasiga, inte minst för att de sover ute med napp i munnen och kondens bildas och kyls ner. Redan förra vintern provade vi Weledas Wind & Weather och var väldigt nöjda. Bara naturliga ämnen, helt ofarlig och skyddar bra. Vi passade därför på att köpa en ny tub på mässan till bra pris (förra årets tub är långt ifrån slut, men lite väl gammal...). Kan varmt rekommendera den här produkten.

Och när jag ändå är på gång och rekommenderar skönhetsprodukter för barn vill jag passa på att slå ett slag för Natusan kids Balsamspray som är räddningen för föräldrar till långhåriga små barn. Och mammor som borstar håret för sällan, typ en gång i veckan.

Fula gubbar och fula gummor.

(..och var i helvete är jämställdheten i världens mest jämställda land?)

Är det mer okej att vara en ful äcklig gumma, än ful och äcklig fast med snopp?
Domen i den uppmärksammade barnpornografihärvan föll ju igår, mot 24 personer varav 23 är kvinnor.
Hur är det möjligt att ge dem så pass milda straff som de har fått? Hade straffen varit hårdare mot fula gubbar? Jag tror det. Är det jämställdhet att låta kvinnor som begått avskyvärda brott, komma undan med villkorliga domar och ett par tusenlappar dagsböter?
Personer som begår sådana här brott mot små oskyldiga barn borde fanimej få livstid, minst.

Det gör mig ledsen. Så in i helvete ledsen. Hoppas man ser över lagarna. Igen.

DN. Aftonbladet , SvD , SR ...och typ resten av Sveriges tidningar.

Pappa.

"Pappa? Paaappa? Lille pappaaa? Komma!"
Lova tittar efter pappa i sitt fönster. Men han kommer ju  senare än John Blund.

Dålig förälder. (uppdaterad)

Eller troligtvis helt vanlig.

Risifrutti till mellis. Fiskpinnar och mos till middag. Åtminstone hemmagjort mos.
Vi försöker undvika skräp, men undantagen finns. Och skönt är väl det, annars hade livet varit rätt bajsnödigt.

Vi avrundar den osunda mellisen med att kolla på tv, som ju också är osunt och sörplar en stor kopp kaffe. Ja för mig alltså. barnet snuttar napp vilket hon annars inte får ha hur som helst.

Vinden viner utanför och regnet stänker mot rutorna så jag skulle ljuga om jag inte sa att vi har det för jävla gott här framför tvn. Under en filt.

Arbetspasset var inte slut.

Nä, jag körde och handlade också. Men nu jävla reser jag mig inte ur soffan förrän jag ska gå till sängen.

Working 7-20.15

Den låttiteln hade ju varit förskräcklig.
Men det har varit mina "arbetstider" idag. Upp 6.30, iväg till jobb, efter jobb till dagis. Middag, lek, bus och nattning. Städning och plock. Nu går diskmaskinen och tvättmaskinen så jag lär väl göra ett ryck när de är klara också.
Fast ack så skönt det var att sitta ner.
Snart kommer maken hem också.

Hej livet.